Va! Men Robin, du sa ju att du redan haft sista mötet med din kurator! Jaa mina små gullefrön det gjorde jag, för det trodde jag att jag hade! Men tydligen så behövde jag ses en gång till med min kurator för att hon ville få lite mer underlag inför mötet då mina utredare ska ställa diagnos på mig och ge mig tillgång till behandling.
Hon sa att man kan be om sina journaler och redigera dem även efter diagnos, men att de just bör vara klara när man ändrar personnummer och juridiskt kön. Då ska de vara helt klara och redo att bedömas av andra.
Vi pratade om min relation till min pappa, om när han gick bort och om ifall han visste om att jag var trans. Jag vågade inte komma ut officiellt när min pappa levde. Jag var orolig över ifall han skulle ha svårt med det och ifall det skulle göra familjesituationen svår. Men nu tror jag att hur han än skulle reagerat så skulle han vänja sig. När han gick bort så vågade jag dock komma ut "snabbare", och börja leva som kille endast några månader efter. Jag tycker det är tråkigt att jag aldrig sa något till honom. Det skulle kanske ha stärkt våra band och hjälpa honom förstå mig bättre.
Sen undrade min kurator vilka förändringar i min transition jag mest av allt vill ha och tycker är viktigast. Jag blev paff av frågan och sa "Allt är lika viktigt, varenda minsta lilla detalj. Allt från effekterna av hormonbehandlingen till min mastektomi. Det är helheten som är viktigast".
Jag längtar visst efter vissa saker ganska specifikt just nu, som en mörkare röst just för att den är ljus just nu och tillåter folk att tro att jag är en cis-tjej. Men det betyder inte att den är viktigare än något annat. Jag värderar mest så just nu innan behandling.
Hon frågade "hur långt det skulle räcka" ifall jag bara genomgick en mastektomi, men inte hormonbehandling. Ifall det kanske skulle kännas bra nog/räcka tillräckligt långt. Det är en bra fråga att ta upp eftersom att man ska ge friheten till alla trans-patienter att kunna ifrågasätta hur just de vill transitionera -just eftersom att alla är olika och vill forma sina kroppar på olika sätt. Även om man är transsexuell.
Men jag svarade att det inte skulle räcka på långa vägar. Och om jag någonsin skulle stå inför valet mellan mastektomi och testo, så skulle jag välja testo. Just eftersom det ger en bättre helhetseffekt.
Efter detta 30 minuters långa samtal var hon nöjd och redo för att presentera sitt underlag under diagnossättnings-mötet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar