I veckan hade jag närståendemötet. Mötet är till för att man ska kunna ta med sig olika närstående som familj, partners, vänner, släkt o.s.v. för att tillsammans diskutera vad utredningen innebär för en själv och hur ens närstående på bästa sätt kan stötta en genom ens transition. Läkaren är alltid med under mötet och sen är antingen psykologen eller kuratorn närvarande.
Man pratar om det som kommer hända en själv efter att man har fått sin diagnos t.ex om hormoner och operationer, juridiskt kön, hur allt går till och hur det känns för en själv och för ens närstående. Här kan även utredarna hjälpa till och ge stöd ifall ens närstående har missförstått något.
Jag hade bara med mig familjen, mamma och syrrorna, förutom en syrra som bor långt bort. Jag kände inte att jag behövde ha med några vänner eller andra släktingar. Jag känner att det är viktigast att det är just familjen som har bäst koll som får vara med i diskussionen.
Mina utredare, läkaren och psykologen, frågade mina familjemedlemmar hur de har uppfattat situationen, att jag är en trans-kille. T.ex om de blivit överraskade, om de förstår, om hur de känner inför att jag går på utredning för att få hormonbehandling och operation o.s.v.
Min familj vet ändå redan det mesta eftersom att jag uppdaterar dem hela tiden om hur mötena har gått, hur jag känner och vad jag vill göra i framtiden. Så mötet gick väldigt bra och det blev klargjort från allas håll att jag verkligen behöver behandlas med hormoner och operationer för min könsdysfori och kroppsdysfori. Alla tyckte det och var på samma sida. Min läkare och min psykolog tycker att jag ska få behandlas, vilket också betyder att de kommer sätta diagnos på mig.
Diagnosen borde förhoppningsvis sättas före jul, men allt beror på ifall alla utredarna (läkaren, psykologen och kuratorn) kan hitta en tid tillsammans som passar så att de kan sätta diagnos på mig och skicka iväg remisser och vårdintyg till hormonläkare och plastikkirurg. Jag hoppas det sker innan jul men är helt förberedd på att det kan hända efter årsskiftet.
Lycka till och hoppas att du får din diagnos snart! Har läst blogg ett tag nu och måste säga att du skriver fantastiskt bra och strukturerat!
SvaraRaderaTack så mycket, det känns jättefint med feedback! Vad skönt att höra, jag hoppas du har en fortsatt bra läsning också!
Radera