Spara könsceller
onsdag 19 november 2014
söndag 12 oktober 2014
tisdag 7 oktober 2014
Än så länge en 4 års resa
Mycket kan hända på fyra år! Här till vänster har vi bild på mig sommaren 2011 då jag var 17 år. Bilden till höger är från förra veckan.
2010 började jag experimentera med "kill -och tjejkläder" tillsammans. Jag visste då att jag inte var tjej "innerst inne", kanske någonting mitt emellan tänkte jag. Gillade då folk såg mig som kille.
På slutet av 2011 klädde jag mig helt i "kill/herr"kläder.
I början av 2012 förstod jag att jag var en kille. Jag kom sedan ut till hela min omgivning under våren. På hösten insåg jag att jag ville gå igenom en fysiskt transition med hormoner och mastektomi och sökte remiss till könsutredning. Bytte även namn juridiskt.
I början av 2013 påbörjade jag min könsutredning och fick godkännande till behandling i slutet av året.
I början av 2014 sparade jag könsceller och påbörjade min hormonbehandling, och nu är jag 8 månader på testo.
Det tog sin tid att komma hit, men varje dag har varit en stor resa med många insikter och upplevelser. Jag har delvis mått väldigt dåligt under resans gång men jag har aldrig varit så lycklig i hela mitt liv som jag är idag. Det blir bättre, jag lovar. Jag har kommit långt, och på samma gång känns det ändå som att jag bara är i början. Jag ångrar ingenting och är tacksam för allt jag lärt mig och gått igenom, det har format mig till att bli den personen som jag stolt är idag.
2010 började jag experimentera med "kill -och tjejkläder" tillsammans. Jag visste då att jag inte var tjej "innerst inne", kanske någonting mitt emellan tänkte jag. Gillade då folk såg mig som kille.
På slutet av 2011 klädde jag mig helt i "kill/herr"kläder.
I början av 2012 förstod jag att jag var en kille. Jag kom sedan ut till hela min omgivning under våren. På hösten insåg jag att jag ville gå igenom en fysiskt transition med hormoner och mastektomi och sökte remiss till könsutredning. Bytte även namn juridiskt.
I början av 2013 påbörjade jag min könsutredning och fick godkännande till behandling i slutet av året.
I början av 2014 sparade jag könsceller och påbörjade min hormonbehandling, och nu är jag 8 månader på testo.
Det tog sin tid att komma hit, men varje dag har varit en stor resa med många insikter och upplevelser. Jag har delvis mått väldigt dåligt under resans gång men jag har aldrig varit så lycklig i hela mitt liv som jag är idag. Det blir bättre, jag lovar. Jag har kommit långt, och på samma gång känns det ändå som att jag bara är i början. Jag ångrar ingenting och är tacksam för allt jag lärt mig och gått igenom, det har format mig till att bli den personen som jag stolt är idag.
<3
onsdag 17 september 2014
tisdag 16 september 2014
Sen video, igen! Men den är på gång.
Sorry, sorry! Jag spelade in en video några dagar efter min 7-månaders markering för två veckor sen men har gjort så många saker så jag glömde/väntade med att redigera den och lägga upp den. Ska ladda upp den imorrn!
söndag 17 augusti 2014
Sex månader på testo!
fredag 11 juli 2014
torsdag 12 juni 2014
Skriftlig summering: Fjärde månaden på testo
Vecka 13 och 14
- Fettfördelningar: Mina feminina fettsamlingar fortsatte minska, det kändes som att jag "slimmade ner" kring ben, rumpa och även axlarna. Axlarna kändes inte lika runda och mjuka som innan, utan mer hårda/beniga och muskulösa. Förändringarna kändes inte superstora men verkade ändå synliga.
- Muskelmassa: Jag märkte av ökning i ryggmuskler, biceps och magmuskler (inte vid magrutorna, utan runt om). Det gjorde dock inte så jag såg större/bredare ut eftersom jag förlorat fettmassa på samma gång, utan jag såg mer slim ut bara och lite mera deffad.
- Hår: Jag fick massa nytt hår på baksidan av låren, det började synas väldigt väl att jag hade mörkt hår där. Mer mörka hårstrån började också växa in på underarmarna och t.o.m. uppe på axlarna och ryggen. På axlarna och ryggen växer det inte tätt dock utan glest lite överallt. Det blonda fjunhåret på överarmarna/axlarna/nacken har blivit lite mörkare.
- Hy: Jag fick massor av finnar på överarmar, axlar och rygg.
- Röst: Rösten fortsatte bli mörkare och började till slut låta mer som en ung cis-killes röst snarare än en cis-tjejs röst. Rösten hjälpte mig passera vid olika tillfällen då folk först trodde jag var en tjej, sen hörde min röst och rättade sig.
Vecka 14 och 16
- Adamsäpple: Mitt adamsäpple började bli lite mer synligt och "kännbart" än det varit innan. Det syns mest när jag sträcker på halsen eller böjer huvudet bakåt.
- Stämbanden/Rösten: Jag upplevde lite halsont under de här veckorna vilket tyder på att stämbanden blir tjockare och rösten lägre. Men jag kunde inte avgöra ifall det fanns en märkbar förändring i rösten efter de två senaste veckorna, men det är möjligt.
- Håravfall: Som jag tidigare nämn i min video under vecka 10, så fortsatte mitt hår falla av efter det. Under hela fjärde månaden på testo så fortsatte det att trilla av i samma takt och håret började kännas mycket tunnare jämfört med innan testo. Jag upptäckte att jag kunde se längt in till hårbotten längst upp på huvudet eftersom det blivit tunnare vilket jag inte kunde göra innan utan det var tjockt och man kunde inte se hårbotten genom håret. Jag köpte ett medel som ska hjälpa till att förhindra/sakta ner genetiskt ärftligt "manligt" håravfall.
- Kramper: Jag hade liknande kramper till "veckan i månaden", i samma område, och det gjorde mer ont än de faktiska kramperna jag hade innan testo då jag fotfarande hade "min vecka".
onsdag 11 juni 2014
fredag 6 juni 2014
Bild: 1 v. på testo VS. 14 v. på testo!
Screencaps från två av mina Youtube-videos för att jämföra ansiktsförändringar på tetsto.
Länkar:
>>Min Youtube-kanal<<
onsdag 28 maj 2014
Skriftlig summering: Tredje månaden på testo
Känsliga läsare varnas. Jag pratar om partiet om bröstkorgen med anatomiskt korrekta ord, samma sak med "veckan i månaden" och så pratar jag även om området mellan benen och om negativa känslor och oro inför framtiden kopplat till min transition.
Vecka 9
- Bröst: Fettsamlingarna i brösten minskade och bröstvävnaden blev mindre kompakt och mer "utspridd" än hopklumpad. De har inte samma form, är inte lika fylliga och ser mer "nedsjunkna" ut.
- Fettfördelningar: Fettet om höfterna blev mindre och även lite kring låren och rumpan. Har dock inte förändrat min kroppsfigur.
- Hår: Magen blev lite hårigare, det började växa in tätare och längre med hår där och även lite mörkare. Inte synbart från håll ännu. Det började även växa fjunigt hår längst mitten av bröstkorgen, också mer hår kring mustaschområdet, tjockare, längre och mörkare hår som växer in snabbare än innan.
Youtube-videon: https://www.youtube.com/watch?v=lbD9E2PnJRg
Vecka 10
- Håravfall: På testo är det vanligt att man tappar lite hår på huvudet. Hårlinjen kryper längre bak till en mer maskulin hårlinje och håret brukat även bli lite mindre tjockt i huvud taget. Om man har anlag för det så kan man även tappa hår och bli skallig i framtiden. Under veckan tappade jag massor av hår genom att endast dra handen genom håret och ännu värre när jag fixade håret. Jag kunde även se in till hårbotten vid pannan, det började se tunnhårigt ut. Jag tappade även hår över tinningarna och det såg även tunnhårigt ut där.
- Hår: Jag fick mer mörkt hår som växte in på sidorna och baksidan av låren, inte så mycket på insidan av låren, men väldigt mycket på utsidan av låren. Det började också växa in massor av mörkt och ljust hår på övre delen av kindbenen, under ögonen.
- Rösten: Jag fick lite mörkare röst under den här veckan.
Youtube-videon: https://www.youtube.com/watch?v=EC5tbL5E01Y
Vecka 11
- Hår: Mer hår började växa in över hela magen. Mest blonda hårstrån men även mörka hårstrån vid raggarsträngsområdet. Mer möra hårstrån började växa in på mustaschområdet och växer ut som stubb efter att jag rakat bort det. På två dagar så växte det ut så jag började raka mig väldigt ofta. Sen började det även växa in fler mörka hårstrån på övriga delar i skäggområdet, dock väldigt glest liksom ensamma hårstrån lite här och var. Det började även växa in mer hår på halsen, lite tjockare blonda hårstrån så att det känns strävt när det växer ut. Jag upptäckte dock att jag hade en helt kal fläck under hakan.
- Kuken/klitoris: Tillväxten fortsatte "där nere" och det området blev lite känsligt.
- Menstruation: Min mens upphörde helt. Jag fick väldigt smärtsamma kramper/värkar kring äggstockarna veckan innan den förväntades komma, nästan outhärdligt i någon timma. Jag har hört att andra transkillar har samma upplevelse när man börjat ta testo och mensen upphör. Bäst är att kolla upp sig hos gynekologen och se att allt står rätt till om man har kvar de delarna efter att man börjat ta testo.
Youtube-videon: https://www.youtube.com/watch?v=4oycywzssHg
Vecka 12: Tre månader!
- Stämbanden/rösten: Det kändes svullet i halsen igen, som den inte gjort på länge, så jag upplevde symptom på att rösten fortsätter hålla på att bli mörkare.
- Emotionella förändringar: Jag har upplevt olika emotionella förändringar under mina tre månader på testo. Jag pratade mycket om det i youtube-videon, så jag ber dig att titta på den, det blir för mycket för mig att sammanställa i text.
Youtube-videon: https://www.youtube.com/watch?v=QBkv2hBRk_Y
Det har blivit jämnare och mer gradvisa förändringar vid det här laget, så jag märkte inga andra förändringar denna vecka. Eftersom jag inte hinner märka så många förändringar varje vecka bestämde jag mig för att jag skulle göra videos varannan vecka istället för varje vecka. Kom ihåg det!
fredag 16 maj 2014
fredag 9 maj 2014
onsdag 30 april 2014
onsdag 23 april 2014
tisdag 22 april 2014
Skriftlig summering: Andra månaden på testo
Vecka 5
- Hår: Jag märkte att jag fått mer hår/fjun på olika delar av kroppen. På ryggen hade jag fått längre och tätare fjunigt hår. Jag kunde även känna av att det var mer hår där om jag strök handen mot ryggen. Det är en stor skillnad från innan eftersom jag knappt annars haft synligt hår där eller "kännbart" hår där.
Sen fick jag också mer hår på polisong-området. Det tog liksom mer motstånd ifall jag drog handen mothårs där. Vid det här laget så märkte jag att det växer mer (fjunigt) hår över hela kroppen i övrigt, fast knappt något synligt.
- Humör/Tårar: Jag märkte att jag inte har lika lätt för att gråta, eller knappt kunde gråta. Kroppen slutade regera på mina "blödiga" känslor och det kom inte ut tårar då jag blev berörd längre, vilket det lätt har gjort annars. Innan testo har jag haft väldigt lätt för att kunna gråta till t.ex söta eller sorgliga berättelser/bilder/videos. Jag är helt enkelt väldigt blödig som person och brukar åtminstone gråta/tåras upp 2 ggr/dag (internet).
Jag kan känna mig berörd som om jag vill gråta men tårar kommer inte ut helt enkelt, men kanske möjligtvis en pytteliten skvätt. Det känns inte heller lika mycket i kroppen då jag blir berörd, t.ex i bröstet eller i magen, utan mer i ansiktet i stället.
- Stämbanden/Rösten: Jag fick återigen symptom på röstförändring denna vecka, lite ont i halsen och lite heshet. Rösten började bryta mer än t.ex. fjärde veckan på testo. Jag började förbereda mig på att målbrottet skulle komma.
- Energi: Under tredje och fjärde veckan på testo var jag väldigt trött och hade extremt låg energi. Jag hade även problem med svimningskänslor och blodtrycksfall. Jag bestämde mig för att ändra på kosten och under femte veckan mådde jag bättre.
Jag började ära större och mer näringsrika huvudmål och så åt jag mellanmål. Jag började dricka proteinshakes och mer proteinrik mat i huvud taget eftersom att kroppen förändras hastigt och muskelmassa bildas.
Jag såg till att röra på mig mer genom längre promenader olika vardagssysslor. Det gav resultat och jag fick högre energi och ett mer stabilt humör efter jag ätit så bra och rört på mig.
- Icke-hunger: Vissa som är på testo beskriver att de fått en mycket större hunger på testo så att de behöver äta mycket mer och oftare. Jag upplever inte det själv, och det kändes som att min hunger helt enkelt inte matchade det matintaget jag egentligen behöver och därför behöver jag kontrollera det jag får i mig mera så att det inte blir för lite.
- Hy: Under vecka fyra fick jag sämre hy. Alltså fetare hy och finnar. Jag gjorde en egen ansiktsrengöring och märkte resultat av det, min hy i ansiktet blev bättre. Dock blev min hy på axlarna och ryggen ännu sämre.
Vecka 6
- Stämbanden/Rösten: Min röst blev ännu mörkare denna vecka och fler personer runt omkring mig började notera det. Rösten började även bryta lättare och oftare än innan. Det slutade göra ont i halsen då stämbanden växer och gick bara över till att det känns tjockt/svullet, själva ömheten försvann.
- Hår: Mörka hårstrån började växa in på skäggområdet. Inte jättetjocka eller svarta hårstrån men lite mörkare och tjockare än fjunet. De växer även in snabbare än fjunet. De började växa ut på olika ställen väldigt glest, ibland flera på samma område. Speciellt på mustaschområdet och på hakan. Det blev strävare på polisongområdet och mer fjunigt hår växte in under hakan, på halsen.
Det växte även in lite mer hårstrån på armarna och benen. Speciellt på knäna, överarmarna och på insidan och baksidan av låren.
- Energi: Jag fick mer energi den här veckan, mer än veckan innan tack vare att jag började äta bättre. Jag kände t.o.m. av en viss överskottsenergi.
- Humör: Jag fick mindre humörsvängningar än innan då mitt humör brukade skifta snabbt mellan olika känslor.
YouTube-videon: https://www.youtube.com/watch?v=b6Apqk8giuo
Vecka 7
- Muskelmassa: Jag märkte att jag fyllt i ännu mer i muskelmassa. Jag ser lite bredare ut på vissa ställen. T.ex så har mitt ansikte breddat ut vid tinningarna och möjligtvis vid kinderna. Även benen och armarna har fyllts i mer med muskelmassa. Vaderna speciellt ser mer definierade och större ut. Framsidan av låren har också förändrats och blivit kraftigare. Mina axelmuskler hade även fyllts i och fått mer definierad form, fast jag ser inte mer axelbred ut ännu.
- Hår: Mörkt hår började växa ut på armar och ben till skillnad från tidigare veckor då det bara vart blont hår som växt ut.
- Fettfördelningar: Jag märkte att jag fått mindre underhudsfett. T.ex på underarmarna där det inte finns så mycket fett i mitt fall så märkte jag att det blivit ännu mindre. Likadant på axlarna och runt om det partiet. Muskler ser mer definierade ut (alltså mindre "runt") och ben som nyckelbenen sticker ut mera.
- Svettproduktion: Jag slutade svettas lika mycket som jag gjort under veckorna innan. Jag svettas inte lika mycket eller lika lätt, vilket blev lite problematiskt innan. Men jag svettades fortfarande mer än vad jag gjorde innan testo, men inte lika mycket som de föregående veckorna på testo.
- Hy: Min hy blev även bättre. Jag fick mindre oljig hy och mindre finnar. Kanske p.g.a. att jag svettats mindre också.
YouTube-videon: https://www.youtube.com/watch?v=KF0MpdZytis
Vecka 8: Två månader!
- Stämbanden/Rösten: Den här veckan så började min röst bryta ännu mera. Det går inte riktigt att kontrollera, kanske lite genom att inte prata så högt eller ljust. Min sångröst blev mycket värre och funkar inte som den gjort förut. Det blev svårt att hitta rätt toner i rösten när jag sjöng och det låter inte så himla rent.
Om jag skulle sjunga ljust så bröt rösten helt. Men jag bestämde mig för att fortsätta sjunga ändå eftersom det är rekommenderat att sjunga sig genom målbrottet både för trans -och cispersoner (de som går igenom ett "manligt målbrott"). Annars blir det svårt att använda rösten efteråt.
- Hår: Nytt tunt blont hår växer in lite över allt, jag blir hårigare i huvud taget.
- Energi: Min energi blev åter igen ganska låg. Ungefär som att vara morgontrött genom hela dagen, jag kände mig slö och tung trots att jag äter bra och rör på mig. Men jag har hört att vissa mår så på testo, de känner sig slöa och trötta till och från de första månaderna. Så jag har inte känt mig superorolig utan förväntar mig snarare att det går över av sig självt.
YouTube-videon: https://www.youtube.com/watch?v=MUnljhKM1oM
fredag 18 april 2014
Bild: 2 v. på testo VS. 8 v. på testo!
Jag tog screencaps från mina YoutTube videos från då jag var 2 veckor på testo och då jag var 8 veckor på tetso. Jag försökte hitta moment då jag hade lika så ansiktsuttryck som möjligt, och det här är det jag hittade. Ser ni några skillnader?
onsdag 16 april 2014
onsdag 9 april 2014
fredag 4 april 2014
Andra testosprutan
Nu har jag fått min andra testospruta, jag tog den igår. Jag var nervös eftrsom min första spruta gjorde så himla ont. Jag fick en annan sjuksköterska som gav mig sprutan den här gången och hon hade jobbat där länge och gett flera nebido-sprutor till andra patienter. Jag frågade henne om det skulle göra så himla ont, men hon sa att det inte skulle kännas så och att nålen knappt brukar kännas alls. Jag beskrev min tidigare upplevelse och hon var helt säker på att jag hade fått en nervkanal träffad. Otur fötsta gången kan man säga!
Så jag la mig på båren och skulle ta sprutan på andra sidan av kroppen än vad jag gjort innan. Hon stack faktiskt nålen längre ner, 5 cm ungefär. Det kändes knappt till min lättnad. Hon sprutande in testot långsammare och tog längre pauser än den förra sjuksköterskan. Det gjorde aldrig ont utan spände bara lite ju mer testo som trycktes in. Jag kände mig lite spänd i rumpmuskeln tills en halvtimma efteråt men kände mig helt vanlig senare. Jag kände mig lycklig och log hela vägen hem från vårdcentralen. Det känns asgrymt att fylla på med testo och att veta att mitt liv kommer förändras på ett så himla underbart sätt!
Jag ska definitivt boka tid med samma sjuksköterska sen igen, hon var självsäker, lugn och trevlig. Det känns inte jobbigt att ta sprutor i fortsättningen längre. Det är skönt! Förlåt om jag skrämde upp någon med min historia om första testosprutan, så kommer det antagligen inte bli för er andra. Kram!
Så jag la mig på båren och skulle ta sprutan på andra sidan av kroppen än vad jag gjort innan. Hon stack faktiskt nålen längre ner, 5 cm ungefär. Det kändes knappt till min lättnad. Hon sprutande in testot långsammare och tog längre pauser än den förra sjuksköterskan. Det gjorde aldrig ont utan spände bara lite ju mer testo som trycktes in. Jag kände mig lite spänd i rumpmuskeln tills en halvtimma efteråt men kände mig helt vanlig senare. Jag kände mig lycklig och log hela vägen hem från vårdcentralen. Det känns asgrymt att fylla på med testo och att veta att mitt liv kommer förändras på ett så himla underbart sätt!
Jag ska definitivt boka tid med samma sjuksköterska sen igen, hon var självsäker, lugn och trevlig. Det känns inte jobbigt att ta sprutor i fortsättningen längre. Det är skönt! Förlåt om jag skrämde upp någon med min historia om första testosprutan, så kommer det antagligen inte bli för er andra. Kram!
onsdag 2 april 2014
onsdag 26 mars 2014
Första uppföljningsmötet efter diagnos
Nu har jag vart på mitt första uppföljningsmöte sen jag fick diagnos och blev klar med min könsidentitetsutredning. Uppföljningsmötena är till för att ens kurator eller psykolog från utredningsteamet ska kunna ha koll på en efter att man fått diagnos och godkännande till hormonbehandlig och operation.
Denna tid kallas Real life test. Man ska under denna period leva ut sin könsidentitet öppet socialt (komma ut) om man inte redan gjort det och påbörja ens fysiska transition. Ungefär ett år efter man fått diagnos så får man möjlighet att ändra sitt juridiska kön till det rätta samt få ändrat personnummer, och så får man möjlighet till nedre operationer. Psykologen/kuratorns del i det hela är att följa en under denna resa och se till hur det går och skapa underlag så att man kan fastställa att personen senare är redo för att gå igenom den juridiska processen samt gå igenom nedre operationer.
Mötet var inte långt, min psykolog frågade mig hur jag mått på senaste tiden sen jag fick min diagnos och vad jag hunnit göra inom min transition sen dess. Han hade en pappersmall där han skulle anteckna vad jag har för önskningar och mål till framtiden, både transitionsmässigt och i övrigt. Vi pratade om mitt juridiska kön, framtida operationer och andra saker som det jag vill plugga senare och vad jag vill jobba med. Vi fyllde i alla fälten på mallen som sedan ska bevaras som underlag till fortsatt uppföljning.
Han frågade mig hur ofta jag kände att jag behövde dessa möten och ifall jag behövde stöd från annat håll, t.ex en kurator som kan träffa mig oftare. Jag sa att jag har uppföljningsmöten så ofta de behöver för att "hålla koll" på mig men att jag inte behöver nåt stöd från deras sida. Sedan avrundade vi mötet och det var allt för den gången.
Min psykolog ska tyvärr sluta och jobba med något helt annat, men jag får möjlighet att träffa min kurator som jag också tycker väldigt mycket om.
Denna tid kallas Real life test. Man ska under denna period leva ut sin könsidentitet öppet socialt (komma ut) om man inte redan gjort det och påbörja ens fysiska transition. Ungefär ett år efter man fått diagnos så får man möjlighet att ändra sitt juridiska kön till det rätta samt få ändrat personnummer, och så får man möjlighet till nedre operationer. Psykologen/kuratorns del i det hela är att följa en under denna resa och se till hur det går och skapa underlag så att man kan fastställa att personen senare är redo för att gå igenom den juridiska processen samt gå igenom nedre operationer.
Mötet var inte långt, min psykolog frågade mig hur jag mått på senaste tiden sen jag fick min diagnos och vad jag hunnit göra inom min transition sen dess. Han hade en pappersmall där han skulle anteckna vad jag har för önskningar och mål till framtiden, både transitionsmässigt och i övrigt. Vi pratade om mitt juridiska kön, framtida operationer och andra saker som det jag vill plugga senare och vad jag vill jobba med. Vi fyllde i alla fälten på mallen som sedan ska bevaras som underlag till fortsatt uppföljning.
Han frågade mig hur ofta jag kände att jag behövde dessa möten och ifall jag behövde stöd från annat håll, t.ex en kurator som kan träffa mig oftare. Jag sa att jag har uppföljningsmöten så ofta de behöver för att "hålla koll" på mig men att jag inte behöver nåt stöd från deras sida. Sedan avrundade vi mötet och det var allt för den gången.
Min psykolog ska tyvärr sluta och jobba med något helt annat, men jag får möjlighet att träffa min kurator som jag också tycker väldigt mycket om.
lördag 22 mars 2014
Skriftlig summering: Första månaden på testo
Vecka 1
- Klitoris/Kuken: Redan på den andra dagen på testo märkte jag att klitoris/kuken började växa. Skaftet blir tjockare och längre och ollonet blir större. Hur mycket den växer och under hur lång tid är individuellt. Den kan växa mellan 1-5/6 cm i längd under ett par månader upp till några år. Denna förändring är permanent, tillväxten går alltså inte tillbaka om man skulle avsluta hormonbehandlingen.
- Kroppsvärme och svettproduktion: I mitten av andra veckan började jag få värmevallningar. Jag blev varm och började svettas under korta perioder vid flera tillfällen utan att utföra någon slags aktivitet. Det minskade tills slutet av veckan då jag började svettas mer allmänt. Jag svettades mer på handflatorna, fötterna och under armhålorna. Jag blev lättare varm och svettades mer. Svettlukten blev även starkare.
- Stämbanden/Rösten: Runt den fjärde dagen fick jag ont i halsen och var öm. Den sjätte dagen slutade det göra ont och det kändes istället tjockt/svullet i halsen, även som om det vore en klump bakom/under adamsäpplet. Det berodde på att stämbanden började bli tjockare -alltså ett symptom för röstförändring.
Emotionellt kände jag mig bättre/gladare än innan. Jag kände mig lycklig över att jag äntligen var på väg att kunna få ett maskulint yttre som kan spegla den jag är. Jag upplevde ett lugnt inom mig själv med den säkerheten fast på samma gång var jag otålig för att alla förändringar skulle kicka in. Det kändes som att allt jag slitit med inom vården, könsidentitetsutredningen, var värt för att få påbörja hormonbehandling med testosteron.
YouTube-videon: http://www.youtube.com/watch?v=LPgRBrjM0qM
Vecka 2
- Stämbanden/Rösten: Ganska direkt efter att den andra veckan på testo påbörjats så märkte jag att en förändring av min röst hade skett. Min hals gjorde inte ont längre och mitt röstläge hade blivit lite lägre. Det vibrerade mer i halsen och i bröstkorgen när jag pratade. Röstens förändring är individuell, det kan ske under första månaden på hormonbehandling eller under någon senare månad. Den utvecklas olika länge innan stämbanden är färdigvuxna.
Man går även igenom ett målbrott under denna utveckling, då kan rösten bryta när man går upp eller ner i tonläge eller då man ökar eller minskar styrka i rösten. Denna period är också individuell och kan hålla på olika länge. Denna förändring är permanent, rösten kan inte gå tillbaka till sitt tidigare läte om man avslutar hormonbehandlingen.
- Hår: Under andra veckan märkte jag att det började växa mer och lite längre fjun på olika delar på kroppen. Det är små tunna blonda hårstrån som oftast brukar växa innan man får grövre och mörkare hårväxt. Jag kunde se att jag hade fått tätare och längre fjun på sidorna av käken, på hakan och på mustaschområdet. Längst hårlinjen på underarmarna växte det mer fjuniga hårstrån, hårlinjen "klättrar inåt". Även vid mitten av svanken växte det mer hår. Hårväxten man fått på testo försvinner inte om man avslutar hormonbehandling. Den kan möjligtvis växa in långsammare och kanske mindre tätt men försvinner inte.
- Muskelmassa: Jag märkte en ökning i muskelmassa. Inte nödvändigtvis att mina muskler blivit större utan mer som att jag fyller i mer på områden där jag tidigare inte haft mycket muskler. T.ex så kändes midjan, underarmarna, händerna och fötterna mer utfyllda/breda och musklerna mer kompakta/hårda.
Jag började se fram emot att få en mer maskulin kroppsform ännu mera och drömmer om t.ex bredare axlar, kraftigare bröstkorg och vader.
YouTube-videon: http://www.youtube.com/watch?v=4WbaLGnB3Lk
Vecka 3
- Hår: Likt föregående vecka så märkte jag mer tillväxt av fjunigt hår på kroppen. Nu på fingrarna, utsidan av handen och på handleden. Även på skinkorna, rumpan, och under knäna växte det mer hår. Raggarsträngen (hårlinjen som går över och under naveln) och ögonbrynen började fylla i med nytt hår.
- Stämbanden/Rösten: Under denna vecka fick jag ont i halsen igen, det kändes raspigt i halsen när jag pratade och min röst blev hes på kvällen. Det övergick till att det kändes tjockt/svullet i halsen, vilket åter igen är ett symptom på att stämbanden växer och att min röst håller på att utvecklas och bli mörkare. Personer i min närhet började notera att min röst lät lite mörkare, som om min röst har "landat i sig själv" -alltså i ett lägre röstläge.
- Urin: Jag märkte väldigt klart att urinlukten har förändrats. Det luktar mer och starkare.
- Humör: Emotionellt började jag känna mig mer instabil. Jag blev mer lättirriterad och kände mig otålig. Jag började känna mig lättare berörd/stött av olika sociala interaktioner som gav motgångar, i samtal t.ex där man har olika åsikter. Jag upplevde även att jag periodvis kunde känna mig aningen nedstämd utan att något speciellt orsakat det. Mitt humör började skifta lättare från glad, ledsen, arg, irriterad o.s.v.
- Energi: Jag började känna mig mer trött än vanligt och fick ett större behov för att sova mer. Jag behövde ta tupplurar ibland för att jag var så trött. Jag kände mig mig trött och lat och orkade inte göra lika mycket över lag. Mitt blodtryck verkade även ha förändrats, jag började känna mig yr av snabba rörelser som att resa mig upp.
Vecka 4: En månad!
- Stämbanden/Rösten: Rösten blev ännu mörkare, jag märkte en mer klar röstförändring denna vecka. Jag började även bli hes lättare och min röst kändes lättare ansträngd då jag pratar högre eller under en längre tid. Den började även bryta då jag gick upp i tonläge eller då jag gick från vanlig samtalston till en högre/starkare ton. Ibland började den bryta på ett sätt så att ingen ton kommer ur munnen, utan endast luft pressas ut. Jag tar detta som symptom på att målbrottet är på väg.
- Hyn: Jag fick en sämre/fetare hy och mer finnar. Speciellt finnar i ansiktet i T-området och mer finnar på axlarna och på ryggen.
- Energi: Denna vecka blev mitt problem med låg energi värre. Jag blev ännu tröttare, kände mig ännu mer tung och lat i kroppen och lusten till att gå ut eller att göra saker minskade ytterligare. Jag började bli lättare yr än innan, alltså fick blodtrycksfall/svimningskänslor lättare.
Jag la som mål att börja äta mer och få i mig mer protein, eftersom att problemet kunde ligga i att min nuvarande kost och mängden mat jag äter inte räcker till då så mycket i min kropp förändras och då min muskelmassa ökar. Jag bestämde mig även för att röra på mig mer och få igång cirkulationen i kroppen istället för att ligga hemma och vila eftersom det kanske skulle kunna ge mig mer energi. T.ex längre promenader, lugna aktiviteter i början.
YouTube-video: http://www.youtube.com/watch?v=QQ6MjCe_4Zg
onsdag 19 mars 2014
onsdag 12 mars 2014
Tre veckor på testo!
Idag är jag tre veckor på testo och här har ni video då jag pratar om det! Enjoy! ;)
torsdag 6 mars 2014
Äggplockningen - Var helt återhämtad efter 11 dagar
Hej jag tänkte bara meddela om att jag blev helt återhämtad från äggplocks-operationen förra fredagen, den 28:e februari. Jag mådde mycket bättre väldigt snabbt efter den senaste uppdateringen! Jag har kunnat anstränga kroppen helt som vanligt. Det var mest jobbigt tills den femte dagen efter operationen och så blev jag bättre tills helt återställd sex dagar senare. Men annars har det gått bra sen dess. Som sagt så skulle jag t.o.m gjort om det om det skulle behövas. Men idag är jag glad över att vara klar med det och att ha börjat ta testo. :)
Jag önskar er som ska gå igenom/går igenom samma sak lycka till! Det är helt underbart att den här vården äntligen är möjligt, i alla fall på Huddinge Stockholm. Och jag hoppas att det snart är möjligt landet över via könsidentitetsutredningar. Det känns superbra att ha sparat könsceller! Ville bara "knyta ihop påsen" på hela den upplevelsen. Hoppas min dokumentation har kunnat gett er något! Ha det fint!
På -->den här länken<-- kommer ni till alla mina inlägg med etiketten "spara könsceller" på. Där kan ni få information och kan följa hela resan från början till slut. Puss på er!
Jag önskar er som ska gå igenom/går igenom samma sak lycka till! Det är helt underbart att den här vården äntligen är möjligt, i alla fall på Huddinge Stockholm. Och jag hoppas att det snart är möjligt landet över via könsidentitetsutredningar. Det känns superbra att ha sparat könsceller! Ville bara "knyta ihop påsen" på hela den upplevelsen. Hoppas min dokumentation har kunnat gett er något! Ha det fint!
På -->den här länken<-- kommer ni till alla mina inlägg med etiketten "spara könsceller" på. Där kan ni få information och kan följa hela resan från början till slut. Puss på er!
onsdag 5 mars 2014
Två veckor på testo!
Idag är jag två härliga veckor på testo! Jag hoppas jag gav en sjysst uppdatering om de nya förändringarna jag märkt av den senaste veckan! Lyckades även förstå mig på hur jag kunde ladda upp mina videos i ännu bättre kvalité, det är ju härligt också. Lär mig fortfarande att klippa men det går framåt. Enjoy!
onsdag 26 februari 2014
En vecka på testo!
Här får du äntligen höra om vilka förändringar jag fått på testo efter en vecka! Det känns bra att göra videos, det är en utmaning men det är definitivt väldigt roligt också! Efter typ 40 omtagningar, en halvtimmas material och en massa nybörjare-klippande så har vi äntligen ett färdigt resultat! Varsågod, Robin -en vecka på testo.
måndag 24 februari 2014
6 dagar efter äggplockning: Återbesök på gynakuten
Idag gick jag tillbaks till gynakuten som planerat och fick en uppföljningsundersökning. Jag fick hjälp ganska snabbt. Efter ultraljudsundersökningen fick jag reda på att jag hade haft massa vattensamlingar längst ner i buken. Förra gången nämnde de bara äggstockarna. Men min äggstockar var i princip lika stora som innan, det spänner fortfarande men känns inte lika farligt. Vätskesamlingarna i buken har gått ner jättemycket efter att jag legat stilla så mycket de senaste dagarna, och jag mår bättre efter det!
Det verkar som att vattensamlingarna i buken var det största problemet. Inte äggstockarna. Det är det som gjort mig mest svullen och som har blockat mitt system, typ tarmarna som i sin tur påverkat magen och lungorna. Jag är inte förstoppad längre och kan äta lättare, systemet har rullat igång. Jag är lite piggare och är inte överdrivet andfådd hela tiden.
Det kommer ta lite längre tid innan mina äggstockar är tillbaka till deras normala storlek och tills att jag kommer kunna röra på mig som vanligt. Jag måste fortfarande vara försiktig. Annars tror jag att vattensamlingarna kan komma tillbaks igen, och det vill jag absolut inte. Jag fortsätter ta de blodförtunnande sprutorna, tio dagar totalt. Ser fram emot att tillfriskna helt!
Det verkar som att vattensamlingarna i buken var det största problemet. Inte äggstockarna. Det är det som gjort mig mest svullen och som har blockat mitt system, typ tarmarna som i sin tur påverkat magen och lungorna. Jag är inte förstoppad längre och kan äta lättare, systemet har rullat igång. Jag är lite piggare och är inte överdrivet andfådd hela tiden.
Det kommer ta lite längre tid innan mina äggstockar är tillbaka till deras normala storlek och tills att jag kommer kunna röra på mig som vanligt. Jag måste fortfarande vara försiktig. Annars tror jag att vattensamlingarna kan komma tillbaks igen, och det vill jag absolut inte. Jag fortsätter ta de blodförtunnande sprutorna, tio dagar totalt. Ser fram emot att tillfriskna helt!
Pretty bracelet from akuten |
söndag 23 februari 2014
Första videon på YouTube - Introvideon!
Nu har jag äntligen dragit igång mitt YouTubeande! På den här kanalen kommer jag dokumentera min fysiska transition med hormoner och allt annat göttigt! Förhoppningsvis så finns min mobil på SL:s hittegodsavdelning, då kan jag hämta den i morgon så kommer ni få videos i bättre kvalité. Annars får jag lösa det på annat vis. Hoppas videon var okej, var lite nervös och hade svårt med att komma på vad jag skulle säga. Men varsågoda, enjoy!
Länk till min youtube-kanal: http://www.youtube.com/channel/UCgHO-9b3Gc3hreVazt9cPtg
lördag 22 februari 2014
4 dagar efter äggplockning: Läkning och komplikationer - Gynakuten
Nu har det gått 4 dagar sen jag gjorde äggplocknings-operationen. Sen dess har jag vart väldigt trött, haft ont, mått illa och vart väldigt svullen. Jag skriver om var dag efter operationen separat. ->Här<- kan du läsa om hur jag mådde under själva operationsdagen.
Mamma skjutsade mig direkt till närmsta gynakut. Jag var väldigt nervös och helt oförberedd på dessa komplikationer. Jag var jätteorolig över vad som hände i min kropp. Jag var besviken på att jag inte hade blivit förberedd på detta. Jag skrev in mig vid kassan på gynakuten och sen fick jag vänta i ett väntrum på en brits i 4,5 timmar innan jag fick hjälp. 4-6 timmar väntetid är vanligt. De utgår även från prioritetsordning på vem som behöver hjälp snabbast.
Jag fick först ta olika blodprover på mina värden. Där var allting bra. Sedan fick jag gå in i ett gyn-underökningsrum. Där tog en barnmorska emot mig. Jag fick klä av mig byxorna och kallingarna och sätta mig på gynstolen. Hon kollade först hur det såg ut i slidgången, och det såg bra ut. Sen tog hon till en ultraljudsstav och kollade på äggstockarna. Hon sa att livmodern brukar dominera bilden men att mina äggstockar gjorde det för att de blivit stora. Hon fick hämta in en till barnmorska för hjälp med att bedöma.
Den andra barnmorskan undersökte mig också med ultraljud och de kom fram till att jag klart hade blivit överstimulerad med hormonsprutorna och att äggblåsorna i äggstockarna hade blivit jättefyllda med vätska. Mina äggstockar var 8 cm stora. Vanligtvis så är varje äggstock ungefär av storleken och formen på en mandel, typ 1,5-2 cm. Man kan antingen bli svagt, måttligt eller svårt överstimulerad. Jag var måttligt överstimulerad, mitt emellan. Om jag skulle ha lite mer vätskesamlingar så skulle de behöva tappa mig på vatten.
De tyckte att det var jättedumt att jag inte fått information om att det kan bli jobbigt efter operationen, att man kan bli överstimulerad och att man borde vara vaksam på symptom och ringa och kolla med reproduktionsmedicins barnmorskor om man är orolig. Jag fick ju bara höra att jag skulle ringa in om jag kände mig alldeles för svullen, men jag visste inte vad det kunde innebära.
Jag fick också veta att chansen för blodpropp ökar med en sån här hormonstimulering, och även efter operationen. De tyckte det var konstigt att jag inte hade fått blodförtunnande sprutor utskrivet i förebyggande syfte. De sa att det fanns en chans till att en liten blodpropp på kanske 2mm har utvecklats i en av mina lungor och att det kan vara därför jag är så andfådd. De skrev ut blodförtunnande sprutor till mig och nu ska jag ta dem varje kväll tills vi ses nästa gång. Det kommer ta bort blodproppen om den finns där. Vi bokade in ett möte på måndag morgon nästa vecka. Då ska de undersöka mig ifall jag blivit bättre. Jag hoppas det. De sa att det även fanns en liten chans att mina äggstockar kan knyta sig runt sig själva och då får man extrema smärtor och ska ringa ambulans.
TILLÄGG - VIKTIGT: Jag kom nu ihåg att hon sa att hon får in en patient som mig en gång om året på gynakuten. Så det måste vara ovanligt. Det är absolut mer osannolikt än sannolikt att detta kommer hända dig som vill/kommer göra det här ingreppet. Men det känns i alla fall viktigt för mig att berätta att möjligheten finns och att man ska ta hand om sig själv och vara försiktig om sin kropp.
Jag åkte omtumlad där ifrån med all denna information. Nu ska jag bara vila, sova så mycket jag kan och röra på mig så lite som möjligt. Jag äter flytande mat och måldtidersättnings-shakes. Jag mår inte bättre idag, men hoppas att det inte blir värre.
Jag hoppas att detta inte skrämmer upp er, ni som vill/ska frysa ned era äggceller. Det här behöver inte alls hända er, men jag råder er bara att vara försiktiga en hel vecka, eller mer, efter operationen. Undvik så mycket ansträngande rörelser som helst. Och om ni har ont eller känner er spända/svullna i magen så ring på direkten till reproduktionsmedicin och prata med en barnmorska och kolla om det verkar okej.
Det här är fortfarande något av det viktigaste jag gjort och jag ångrar det inte en enda sekund, trots komplikationerna. Jag skulle t.o.m gjort om det om det behövdes. Nu ska jag gå och lägga mig och ta en tupplur. Vi hörs, kommer med flera uppdateringar. Puss!
1 dag post op: Jag hade väldigt ont i äggstockarna och hela magen svullnade upp. Det kändes tungt att gå och jag blev lätt andfådd. Men jag kunde gå, även om det var sakta, så gick jag mycket den dagen. Om jag hostade eller skrattade så var det verkligen inte skönt. Jag fick lite svårt att äta för att jag var så svullen och fick magknip när jag väl åt. Jag kunde absolut inte sova på sidan eller magen, utan fick försöka sova på rygg. Jag vaknade flera gånger av att jag fick ont av att vrida mig i sängen.
2 dagar post op: Inte lika svullen och öm. Men så fort jag började röra på mig och satt upp så kom det tillbaka. Det gjorde ont i äggstockarna och kändes som att de töjdes ut. Jag blev ännu lättare andfådd och började andas tyngre av att bara sätta och ställa mig upp och gå några trappsteg. Min mage blev nästan helt låst, jag mådde väldigt illa och blev förstoppad. Nu fick jag värre magknip om jag åt och det kändes aldrig som att maten försvann ut magen, att det inte smältes ned.
3 dagar post op: Nu hade det blivit ännu värre. Äggstockarna kändes ännu mera tänjda och jag fick mer ont. Det kändes nästan som om det skulle spricka inuti. Magen såg bara större ut. Mina andetag kändes väldigt tunga, även när jag låg ner och inte gjorde någonting. Jag kände mig trött och yr, speciellt eftersom jag knappt fått i mig nån mat. Fortfarande förstoppad. Jag kunde få i mig lite mat på morgonen men det gjorde att det kändes jobbigt i magsäcken resten av dagen. Nu kändes det mer allvarligt. Jag ringde till en barnmorska på reproduktionsmedicin som de sa att jag skulle göra om jag blev väldigt svullen.Barnmorskan som svarade sa att det verkade som att jag kanske blivit överstimulerad av hormonerna och att jag kanske har för mycket vätska i äggstockarna. Jag förstod inte riktigt vad hon pratade om. Jag hade inte alls blivit informerad om de riskerna av mina läkare och min barnmorska. Hon sa att jag borde åka in på gynakuten och kolla ifall jag behövde tappas på vatten med en slang in i äggstockarna så att de inte skadas. Hon sa t.o.m att hon hörde att mina andetag var tunga och att om man är svårt överstimulerad så kan vattensamlingarna sprida sig upp till lungorna och att jag borde kolla upp det.
Mamma skjutsade mig direkt till närmsta gynakut. Jag var väldigt nervös och helt oförberedd på dessa komplikationer. Jag var jätteorolig över vad som hände i min kropp. Jag var besviken på att jag inte hade blivit förberedd på detta. Jag skrev in mig vid kassan på gynakuten och sen fick jag vänta i ett väntrum på en brits i 4,5 timmar innan jag fick hjälp. 4-6 timmar väntetid är vanligt. De utgår även från prioritetsordning på vem som behöver hjälp snabbast.
Jag fick först ta olika blodprover på mina värden. Där var allting bra. Sedan fick jag gå in i ett gyn-underökningsrum. Där tog en barnmorska emot mig. Jag fick klä av mig byxorna och kallingarna och sätta mig på gynstolen. Hon kollade först hur det såg ut i slidgången, och det såg bra ut. Sen tog hon till en ultraljudsstav och kollade på äggstockarna. Hon sa att livmodern brukar dominera bilden men att mina äggstockar gjorde det för att de blivit stora. Hon fick hämta in en till barnmorska för hjälp med att bedöma.
Den andra barnmorskan undersökte mig också med ultraljud och de kom fram till att jag klart hade blivit överstimulerad med hormonsprutorna och att äggblåsorna i äggstockarna hade blivit jättefyllda med vätska. Mina äggstockar var 8 cm stora. Vanligtvis så är varje äggstock ungefär av storleken och formen på en mandel, typ 1,5-2 cm. Man kan antingen bli svagt, måttligt eller svårt överstimulerad. Jag var måttligt överstimulerad, mitt emellan. Om jag skulle ha lite mer vätskesamlingar så skulle de behöva tappa mig på vatten.
De tyckte att det var jättedumt att jag inte fått information om att det kan bli jobbigt efter operationen, att man kan bli överstimulerad och att man borde vara vaksam på symptom och ringa och kolla med reproduktionsmedicins barnmorskor om man är orolig. Jag fick ju bara höra att jag skulle ringa in om jag kände mig alldeles för svullen, men jag visste inte vad det kunde innebära.
Jag fick också veta att chansen för blodpropp ökar med en sån här hormonstimulering, och även efter operationen. De tyckte det var konstigt att jag inte hade fått blodförtunnande sprutor utskrivet i förebyggande syfte. De sa att det fanns en chans till att en liten blodpropp på kanske 2mm har utvecklats i en av mina lungor och att det kan vara därför jag är så andfådd. De skrev ut blodförtunnande sprutor till mig och nu ska jag ta dem varje kväll tills vi ses nästa gång. Det kommer ta bort blodproppen om den finns där. Vi bokade in ett möte på måndag morgon nästa vecka. Då ska de undersöka mig ifall jag blivit bättre. Jag hoppas det. De sa att det även fanns en liten chans att mina äggstockar kan knyta sig runt sig själva och då får man extrema smärtor och ska ringa ambulans.
TILLÄGG - VIKTIGT: Jag kom nu ihåg att hon sa att hon får in en patient som mig en gång om året på gynakuten. Så det måste vara ovanligt. Det är absolut mer osannolikt än sannolikt att detta kommer hända dig som vill/kommer göra det här ingreppet. Men det känns i alla fall viktigt för mig att berätta att möjligheten finns och att man ska ta hand om sig själv och vara försiktig om sin kropp.
Jag åkte omtumlad där ifrån med all denna information. Nu ska jag bara vila, sova så mycket jag kan och röra på mig så lite som möjligt. Jag äter flytande mat och måldtidersättnings-shakes. Jag mår inte bättre idag, men hoppas att det inte blir värre.
Jag hoppas att detta inte skrämmer upp er, ni som vill/ska frysa ned era äggceller. Det här behöver inte alls hända er, men jag råder er bara att vara försiktiga en hel vecka, eller mer, efter operationen. Undvik så mycket ansträngande rörelser som helst. Och om ni har ont eller känner er spända/svullna i magen så ring på direkten till reproduktionsmedicin och prata med en barnmorska och kolla om det verkar okej.
Det här är fortfarande något av det viktigaste jag gjort och jag ångrar det inte en enda sekund, trots komplikationerna. Jag skulle t.o.m gjort om det om det behövdes. Nu ska jag gå och lägga mig och ta en tupplur. Vi hörs, kommer med flera uppdateringar. Puss!
torsdag 20 februari 2014
20 år gammal, hipp hipp hurra!
Det första de flesta tänker på är väl att jag kan gå på systemet! Och det kan jag ju! Jag kan också komma in på fler klubbar och barer och det är väldigt nice, speciellt flera hbtq-ställen! Men just idag ska jag nästan inte göra någonting. Vi har inte planerat något speciellt och det är väldigt skönt. Min trillingsyrra som bor här hemma och som såklart också fyller år är förkyld. Jag är nyopererad, är trött och har jätteont i magen och behöver mest vila. Min tredje trillingsyrra bor jättelångt bort och kan inte fira här hos oss. Sååå.. Vi ska nog bara ta det lugnt idag. Och så kommer storasyrran säkert över.
Jag gillar inte högtider så mycket. Typ födelsedagar, namnsdagar, påsk, midsommar, kräftdagen, jul och nyår. För mig är det inte så speciellt. Jag är inte så himla mycket för obligatoriska presenter heller. Men jag fick en födelsedagspeng av mamma i alla fall, för det behöver jag och det uppskattade jag verkligen. Min frukost var te och en liten prinsesstårta som såg ut som en groda! Det var gulligt av mami. :) Nu ser jag fram emot att lugnt och kravlöst kunna få spendera resten av dagen med familjen och att få vila.
onsdag 19 februari 2014
FÖSTA TESTOSPRUTAN!!!
NU ÄR JAG OFFICIELLT 3 TIMMAR PÅ TESTO!!! Hurra!! Det känns helt ogreppbart och overkligt, det har knappt sjunkit in ännu! Trots att jag är så himla trött, dåsig och har så himla ont efter operationen igår så lyser lyckan över testo igenom allt det där och suddar ut det negativa! Jag har kommit så långt. Det kändes ibland inte som att jag skulle orka hela vägen hit men nu har jag gjort det och jag känner att jag kommer orka mycket till.
Det har vart en lång tids väntan på testo, sen sommaren 2012 då jag ansökte till att få börja utredning. Jag gick inte ensam och tog sprutan utan min vän som också tar testo följde med. Det kändes skönt att ha med sig någon som förstod vad jag går igenom och hur otroligt stort det är. Han satt bredvid mig när jag tog sprutan och hjälpte mig att kunna slappna av. Han log och klappade mig på benet, sååå fint! Och det hjälpte mig att inte börja hyperventilera av all upphetsning av vad som skedde haha!
Sprutan gjorde ont, det sved och brändes väldigt mycket. Jag tog den över skinkan, uppe på baksidan av höften. Rumpmuskeln tar typ vid där. Hon högg in den snabbt ända ner i muskeln istället för att trycka in nålen sakta. Det skulle hon nog inte gjort. Min vän såg det och sa att det inte ska gå så snabbt. Hon tryckte i testot lite för snabbt också, trots att jag sa att hon behövde göra det väldigt sakta. Men det var inte vätskan som sprutades in som gjorde mest ont, utan nålen. En tanke kan ju vara att hon kom åt en nerv. Jag har spänningar i ländryggen och när jag får ryggskottsliknande smärta så gör det ont ända ut på höfterna och ner i benen. Vem vet.
Det tar ett tag att ta sprutan. Man gör små pauser emellan och trycker inte i allt på en gång. Testo-vätskan är väldigt tjock och trög så det är därför det är himla viktigt att ta det lugnt. Man måste också slappna av och inte spänna muskeln. Man kan ofta känna sig väldigt spänd efter sprutan precis där man tagit den och kanske få små kramper, men det känner inte jag av. Det svider bara. Jag ska försöka boka tid med en annan sköterska nästa gång för så ont ska jag inte ha.
Jag tar nästa spruta om 6 veckor igen och efter det tar jag sprutorna var 12:e vecka. JAG ÄR SÅ HIMLA GLAD HERREGUD VAD SJUKT! Jag har börjat ta TESTO! Jag ska dokumentera processen med videos då jag märker förändringar. Det är lite nervöst att spela in en video på sig själv och publicera hehe. Problemet är att jag förlorat min mobil med kameran som jag behöver, förhoppningsvis finns den på SLs hittegodsavdelning. Ska kolla där imorgon. Annars får ni lite dålig webbkamera kvalité så länge!
Det var allt för idag, ciaaao!
Det har vart en lång tids väntan på testo, sen sommaren 2012 då jag ansökte till att få börja utredning. Jag gick inte ensam och tog sprutan utan min vän som också tar testo följde med. Det kändes skönt att ha med sig någon som förstod vad jag går igenom och hur otroligt stort det är. Han satt bredvid mig när jag tog sprutan och hjälpte mig att kunna slappna av. Han log och klappade mig på benet, sååå fint! Och det hjälpte mig att inte börja hyperventilera av all upphetsning av vad som skedde haha!
Sprutan gjorde ont, det sved och brändes väldigt mycket. Jag tog den över skinkan, uppe på baksidan av höften. Rumpmuskeln tar typ vid där. Hon högg in den snabbt ända ner i muskeln istället för att trycka in nålen sakta. Det skulle hon nog inte gjort. Min vän såg det och sa att det inte ska gå så snabbt. Hon tryckte i testot lite för snabbt också, trots att jag sa att hon behövde göra det väldigt sakta. Men det var inte vätskan som sprutades in som gjorde mest ont, utan nålen. En tanke kan ju vara att hon kom åt en nerv. Jag har spänningar i ländryggen och när jag får ryggskottsliknande smärta så gör det ont ända ut på höfterna och ner i benen. Vem vet.
Det tar ett tag att ta sprutan. Man gör små pauser emellan och trycker inte i allt på en gång. Testo-vätskan är väldigt tjock och trög så det är därför det är himla viktigt att ta det lugnt. Man måste också slappna av och inte spänna muskeln. Man kan ofta känna sig väldigt spänd efter sprutan precis där man tagit den och kanske få små kramper, men det känner inte jag av. Det svider bara. Jag ska försöka boka tid med en annan sköterska nästa gång för så ont ska jag inte ha.
Jag tar nästa spruta om 6 veckor igen och efter det tar jag sprutorna var 12:e vecka. JAG ÄR SÅ HIMLA GLAD HERREGUD VAD SJUKT! Jag har börjat ta TESTO! Jag ska dokumentera processen med videos då jag märker förändringar. Det är lite nervöst att spela in en video på sig själv och publicera hehe. Problemet är att jag förlorat min mobil med kameran som jag behöver, förhoppningsvis finns den på SLs hittegodsavdelning. Ska kolla där imorgon. Annars får ni lite dålig webbkamera kvalité så länge!
Det var allt för idag, ciaaao!
tisdag 18 februari 2014
Spara könsceller - Operation: KLART! + TESTO IMORGON!
Idag gick jag igenom ingreppet, jag fick mina äggceller utplockade och nu har de frysts ned! Jag kom dit en timma innan ingreppet skulle ske. Jag fick ett eget vilorum med skynke för (med ett litet skåp, säng, bord och stol) som jag fick byta om i och ligga i före och efter ingreppet. Jag var själv men man kan absolut ta med sig någon.
Jag fick ta av mig byxorna och min långärmade skjorta. Man får ha på sig strumporna, sin binder och kortärmade tröjor om man vill. Huvudsaken är att man ska kunna komma åt underlivet och ena armen där man får en nål satt så de kan fylla på med smärtstillande. Man får såklart ha på sig kallingarna hela tiden ända tills man behöver ta av dem då de ska påbörja ingreppet. Jag fick ha på mig en klassisk sjukhusrock som går ända ner under knäna och ett par riktigt sexiga långstrumpor över knäna. Strumporna är till för att det ska vara bekvämt i stolen där man sätter upp benen.
Först fick jag en hög dos med smärtstillande tabletter. Jag fick ligga ner i vilorummet och låta det ta effekt. Det var viktigt att jag låg ned eftersom man kan bli lite "snurrig". Jag fick bara äta flytande mat till frukost dessutom, min mage var ganska tom. Frukosten måste snabbt kunna gå igenom kroppen så att det smärtstillande och lugnande kan få en snabb stark effekt. Jag var lite skön i huvudet kan man väl säga. Sen satte barnmorskan in en nål i armen på mig som jag skulle få smärtstillande genom senare. Det finns såklart en toalett i samma rum med de olika båsen. Man kan gå hur ofta man vill, med tanke på att man ätit flytande mat hela dagen.
När tabletterna fått full effekt efter ca 40 minuter så var det dags att bege mig till operationsrummet. Först behövde jag kissa en sista gång, det är obligatoriskt. Jag vinglade sedan vidare till operationsrummet med min barnmorska. Där träffade jag en till barnmorska och en läkare av något slag som skulle göra ingreppet. Här ifrån är det lite suddigt.
Jag tog av kallingarna och satte mig först på änden av stolen med benen ner. Jag fick en dos av morfinliknande smärtstillande genom nålen som satt fast i armen på mig sen tidigare. Det var skönt och lugnande. Jag kände mig härlig och luddig. Sedan tog jag upp benen på ställningarna och fick en lokalbedövande spruta någonstans i slidgången/i livmoderhalstappen. Inte alls säker. Jag kände inte av det alls i alla fall.
Sedan stack läkaren in äggplocks-instrumentet via slidgången och sög ut äggen från äggstockarna. Jag kommer knappt ihåg någonting av det efter den smärtstillande sprutan, men ingreppet tog 10-15 minuter. I min verklighet var jag på operationsstolen i några sekunder och vips så satt jag i en rullstol och blev skjutsad till vilorummet där jag fick ytterligare smärtstillande för att jag hade väldigt ont i äggstockarna efter äggplockningen.
Jag vilade där i 2 timmar och sov. Jag hade ett lakan och en filt, det var varmt och skönt. Men satan vad ont jag hade! Jag bad min barnmorska om mer smärtstillande men hon vågade inte ge mig mer. Jag antar att jag var ganska hög också, gnällde mycket. Suck. Men nu kommer de underbara nyheterna.
Efter ett tag så hade de fått resultatet av äggplockningen. Barnmorskan kom in till mig med ett leende på läpparna och sa att de hade fått ut hela 24 ägg av äggplockningen och att de festa var mogna. Jag behövde absolut inte göra det igen och det är fritt fram för mig att påbörja testo-behandlingen tidigast imorgon. När hon gått sin väg och tatt för skynket igen började jag gråta av lycka! Tårar sprutade från ögonen i en kvart! Äntligen, JAA! Jag blev så otroligt lättad. Jag har varit så himla orolig för att göra om allt igen och skjuta upp testot ännu mer. Men nu ska det äntligen få ske!
På vägen hem med buss, pendel, tåg och buss igen som tog mer än en timma var jag fortfarande inte helt nykter. Jag var trög och trött. Jag hade väldigt ont i magen och gick som en gammal gubbe med små, försiktiga och långsamma steg. Det måste ha sett kul ut! Vissa vände sig t.o.m. om och tittade på mig med undrande blickar haha! Efter att jag vilat hemma ett tag så dämpades smärtan med tiden. Nu på kvällen är det en ganska svag verk. Jag ska inte röra på mig för mycket den kommande veckan. Jag kommer ha lite ont och kan bli lite svullen, det är helt vanligt.
Jag ska börja ta de östrogendämpande tabletterna igen en hel vecka, började redan med en dos i kväll, just så att östrogennivåerna verkligen inte påverkar kroppen något nu i efterhand. Och nu blir det helt fritt för testo!
Jag ringde in till min lokala vårdcentral och beställde tid med en distriktssköterska som ska ge mig sprutan med Nebido IMORGON!!! HOLY SHIT NU HÄNDER DET FY FAN VAD GLAD JAG ÄR! ÄNTLIGEN! Det här var klart värt väntan och slitet! Jag har vart otålig, mått dåligt, men nu är jag här idag med 24 äggceller till godo och en hormonspruta på G! Helt sjukt.
Tack för att ni läser, jag hoppas det här har varit lärorikt för vissa, kanske även hjälpsamt och/eller inspirerande!
På -->den här länken<-- kommer ni till alla mina inlägg med etiketten "spara äggceller" på. Där kan ni få information och kan följa hela resan från början till slut. Puss på er!
Jag fick ta av mig byxorna och min långärmade skjorta. Man får ha på sig strumporna, sin binder och kortärmade tröjor om man vill. Huvudsaken är att man ska kunna komma åt underlivet och ena armen där man får en nål satt så de kan fylla på med smärtstillande. Man får såklart ha på sig kallingarna hela tiden ända tills man behöver ta av dem då de ska påbörja ingreppet. Jag fick ha på mig en klassisk sjukhusrock som går ända ner under knäna och ett par riktigt sexiga långstrumpor över knäna. Strumporna är till för att det ska vara bekvämt i stolen där man sätter upp benen.
Först fick jag en hög dos med smärtstillande tabletter. Jag fick ligga ner i vilorummet och låta det ta effekt. Det var viktigt att jag låg ned eftersom man kan bli lite "snurrig". Jag fick bara äta flytande mat till frukost dessutom, min mage var ganska tom. Frukosten måste snabbt kunna gå igenom kroppen så att det smärtstillande och lugnande kan få en snabb stark effekt. Jag var lite skön i huvudet kan man väl säga. Sen satte barnmorskan in en nål i armen på mig som jag skulle få smärtstillande genom senare. Det finns såklart en toalett i samma rum med de olika båsen. Man kan gå hur ofta man vill, med tanke på att man ätit flytande mat hela dagen.
När tabletterna fått full effekt efter ca 40 minuter så var det dags att bege mig till operationsrummet. Först behövde jag kissa en sista gång, det är obligatoriskt. Jag vinglade sedan vidare till operationsrummet med min barnmorska. Där träffade jag en till barnmorska och en läkare av något slag som skulle göra ingreppet. Här ifrån är det lite suddigt.
Jag tog av kallingarna och satte mig först på änden av stolen med benen ner. Jag fick en dos av morfinliknande smärtstillande genom nålen som satt fast i armen på mig sen tidigare. Det var skönt och lugnande. Jag kände mig härlig och luddig. Sedan tog jag upp benen på ställningarna och fick en lokalbedövande spruta någonstans i slidgången/i livmoderhalstappen. Inte alls säker. Jag kände inte av det alls i alla fall.
Sedan stack läkaren in äggplocks-instrumentet via slidgången och sög ut äggen från äggstockarna. Jag kommer knappt ihåg någonting av det efter den smärtstillande sprutan, men ingreppet tog 10-15 minuter. I min verklighet var jag på operationsstolen i några sekunder och vips så satt jag i en rullstol och blev skjutsad till vilorummet där jag fick ytterligare smärtstillande för att jag hade väldigt ont i äggstockarna efter äggplockningen.
Jag vilade där i 2 timmar och sov. Jag hade ett lakan och en filt, det var varmt och skönt. Men satan vad ont jag hade! Jag bad min barnmorska om mer smärtstillande men hon vågade inte ge mig mer. Jag antar att jag var ganska hög också, gnällde mycket. Suck. Men nu kommer de underbara nyheterna.
Efter ett tag så hade de fått resultatet av äggplockningen. Barnmorskan kom in till mig med ett leende på läpparna och sa att de hade fått ut hela 24 ägg av äggplockningen och att de festa var mogna. Jag behövde absolut inte göra det igen och det är fritt fram för mig att påbörja testo-behandlingen tidigast imorgon. När hon gått sin väg och tatt för skynket igen började jag gråta av lycka! Tårar sprutade från ögonen i en kvart! Äntligen, JAA! Jag blev så otroligt lättad. Jag har varit så himla orolig för att göra om allt igen och skjuta upp testot ännu mer. Men nu ska det äntligen få ske!
På vägen hem med buss, pendel, tåg och buss igen som tog mer än en timma var jag fortfarande inte helt nykter. Jag var trög och trött. Jag hade väldigt ont i magen och gick som en gammal gubbe med små, försiktiga och långsamma steg. Det måste ha sett kul ut! Vissa vände sig t.o.m. om och tittade på mig med undrande blickar haha! Efter att jag vilat hemma ett tag så dämpades smärtan med tiden. Nu på kvällen är det en ganska svag verk. Jag ska inte röra på mig för mycket den kommande veckan. Jag kommer ha lite ont och kan bli lite svullen, det är helt vanligt.
Jag ska börja ta de östrogendämpande tabletterna igen en hel vecka, började redan med en dos i kväll, just så att östrogennivåerna verkligen inte påverkar kroppen något nu i efterhand. Och nu blir det helt fritt för testo!
Jag ringde in till min lokala vårdcentral och beställde tid med en distriktssköterska som ska ge mig sprutan med Nebido IMORGON!!! HOLY SHIT NU HÄNDER DET FY FAN VAD GLAD JAG ÄR! ÄNTLIGEN! Det här var klart värt väntan och slitet! Jag har vart otålig, mått dåligt, men nu är jag här idag med 24 äggceller till godo och en hormonspruta på G! Helt sjukt.
Tack för att ni läser, jag hoppas det här har varit lärorikt för vissa, kanske även hjälpsamt och/eller inspirerande!
På -->den här länken<-- kommer ni till alla mina inlägg med etiketten "spara äggceller" på. Där kan ni få information och kan följa hela resan från början till slut. Puss på er!
lördag 15 februari 2014
Spara könsceller - Nästa vecka händer det!
I fredags var jag på ultraljudsundersökning igen. In med staven, kolla runt och mäta storleken/mognaden av äggen. Det går på ca 5 minuter nu. Majoriteten av äggen bör vara 20-22 mm stora inför äggplockningen och jag börjar närma mig nu. Den största var nu 19 mm. Om några dagar kommer resten hinna ikapp, så vi bestämde ett äggplockningsdatum och tid.
Äggplockningsdagen blir på tisdag. Efter idag (lördag) kommer jag sluta ta de östrogendämpande tabletterna, den hormonstimulerande sprutan och anti-ägglossningsspurtan. Nästa steg blir att ta sprutan som sätter igång ägglossningen precis 1½ dag innan äggplockningstiden på tisdag. Jag har alltså fått en exakt tid jag ska ta sprutan på. Sen åker jag in på tisdag och hoppas på det bästa.
Jag måste åtminstone få ut 8-10 mogna ägg för att vara nöjd. Just eftersom att det är 50% chans till att äggen är befruktningsbara, och jag vill ha möjlighet till 4-5 barn. Min läkare sa att jag med stor säkerhet kommer få ut 8 mogna ägg eller mer med tanke på hur bra respons min kropp har gett på behandlingen. Min barnmorska säger samma sak men att jag ändå ska vara varsam med att hoppas på för mycket. Man kan aldrig vara 100% säker. Hon vill inte att jag ska bli besviken. Men jag tror att jag blir besviken om det inte blir nog mycket hur som helst, det spelar egentligen ingen roll.
Plötsligt insåg jag att det finns en chans att jag kan börja testo redan dagen efter äggplockningen. Jag blev helt paff. Herregud jag har inte tänkt tanken ens, jag har bara ställt in mig på att det kommer ske en till äggplockning i mars och att jag kan börja testo efter det. Men nu kanske det händer om 4 dagar redan. Och jag har inte ens förberett mig på det! Jag är hoppfull och glad, även om det inte är säkert att det blir så. Tänk om, tänk om, tänk om! Vi får se... Får försöka lugna mig lite, men det är så himla spännande!
Äggplockningsdagen blir på tisdag. Efter idag (lördag) kommer jag sluta ta de östrogendämpande tabletterna, den hormonstimulerande sprutan och anti-ägglossningsspurtan. Nästa steg blir att ta sprutan som sätter igång ägglossningen precis 1½ dag innan äggplockningstiden på tisdag. Jag har alltså fått en exakt tid jag ska ta sprutan på. Sen åker jag in på tisdag och hoppas på det bästa.
Jag måste åtminstone få ut 8-10 mogna ägg för att vara nöjd. Just eftersom att det är 50% chans till att äggen är befruktningsbara, och jag vill ha möjlighet till 4-5 barn. Min läkare sa att jag med stor säkerhet kommer få ut 8 mogna ägg eller mer med tanke på hur bra respons min kropp har gett på behandlingen. Min barnmorska säger samma sak men att jag ändå ska vara varsam med att hoppas på för mycket. Man kan aldrig vara 100% säker. Hon vill inte att jag ska bli besviken. Men jag tror att jag blir besviken om det inte blir nog mycket hur som helst, det spelar egentligen ingen roll.
Plötsligt insåg jag att det finns en chans att jag kan börja testo redan dagen efter äggplockningen. Jag blev helt paff. Herregud jag har inte tänkt tanken ens, jag har bara ställt in mig på att det kommer ske en till äggplockning i mars och att jag kan börja testo efter det. Men nu kanske det händer om 4 dagar redan. Och jag har inte ens förberett mig på det! Jag är hoppfull och glad, även om det inte är säkert att det blir så. Tänk om, tänk om, tänk om! Vi får se... Får försöka lugna mig lite, men det är så himla spännande!
tisdag 11 februari 2014
Spara könsceller - Effekt av behandlingen + Ultraljudsundersökning
Nu är det den tredje dagen jag gått på en höjd dos med hormonstimulerande. Är trött och lättirriterad ibland. Mår lite illa av de östrogendämpande tabletterna jag tar på morgonen. Har lite huvudvärk då och då! Men det är för att tabletterna och hormoninjektionen "slåss mot varandra". Pratade om det med min läkare och barnmorska idag när jag hade en till ultraljudsundersökning.
Jag hade samma läkare som undersökte mig den senaste gången. Det visade sig att äggen svarade bra på höjningen av hormondosen. Hon räknade upp till 17 mm stora ägg, fyfan vad stört, innan var de typ 7 mm. Mådde lite illa av att höra det hehe. Speciellt av att se det, men jag kunde inte låta bli att kika. Nu börjar det kännas naturligt att sätta sig på den hotande "gynstolen". Alltid en stark ångest precis innan men det lägger sig sen. I just trans up and do it yo.
Det verkar som att det finns ganska stor chans till att jag slipper göra det här en gång till. Men man vet aldrig. Med dagens teknik blir ungefär hälften av äggen man fryser ned befrukningsbara och de måste vara helt mogna för att kunna användas. Men de plockar ut allt och fryser även ned de mindre mogna äggen eftersom att tekniken lär ha utvecklats tills då jag kanske behöver använda mina sparade äggceller. Jag ska gå på en till ultraljudsundersökning senare i veckan och det beräknas att äggplockningen kommer ske på måndag eller tisdag.
Ställer in mig på att jag måste göra det här en gång till ändå för tänk om jag inte får så många mogna ägg som jag hoppats på. Då får jag skjuta upp testosteronet en månad ytterligare och jag vill vara beredd på det. Jag får bli glatt överraskad ifall det inte blir så. Sjukt om jag skulle få börja ta testo redan nästa vecka. Vi får se!
Jag hade samma läkare som undersökte mig den senaste gången. Det visade sig att äggen svarade bra på höjningen av hormondosen. Hon räknade upp till 17 mm stora ägg, fyfan vad stört, innan var de typ 7 mm. Mådde lite illa av att höra det hehe. Speciellt av att se det, men jag kunde inte låta bli att kika. Nu börjar det kännas naturligt att sätta sig på den hotande "gynstolen". Alltid en stark ångest precis innan men det lägger sig sen. I just trans up and do it yo.
Det verkar som att det finns ganska stor chans till att jag slipper göra det här en gång till. Men man vet aldrig. Med dagens teknik blir ungefär hälften av äggen man fryser ned befrukningsbara och de måste vara helt mogna för att kunna användas. Men de plockar ut allt och fryser även ned de mindre mogna äggen eftersom att tekniken lär ha utvecklats tills då jag kanske behöver använda mina sparade äggceller. Jag ska gå på en till ultraljudsundersökning senare i veckan och det beräknas att äggplockningen kommer ske på måndag eller tisdag.
Ställer in mig på att jag måste göra det här en gång till ändå för tänk om jag inte får så många mogna ägg som jag hoppats på. Då får jag skjuta upp testosteronet en månad ytterligare och jag vill vara beredd på det. Jag får bli glatt överraskad ifall det inte blir så. Sjukt om jag skulle få börja ta testo redan nästa vecka. Vi får se!
fredag 7 februari 2014
Spara könsceller - Ultraljudsundersökning
Idag den femte dagen av behandlingen så fick jag min första check-up med ultraljudsstaven. Om du vill läsa närmre in på hur det går till så kan du läsa mitt förra inlägg om det -->här<--. Den här gången hade jag en annan läkare än vad jag brukar ha. Blev lite nervös av att en ny människa skulle "kolla upp" mig. Men hon var snäll, tålmodig och van.
Hon kollade upp äggen, hur stora dem var/hur mycket de hade utvecklats. Jag behöver höja min östrogendos för att det går lite trögt för mig p.g.a att jag tar östrogendämpande tabletter. Men det såg normalt ut och jag ska få träffa samma läkare eller en ny tidigt nästa vecka och så får vi se om det går bättre.
Sedan fick jag träffa barnmorskan för att hon behövde boka tiden åt mig. Tidigt på morgonen blev det. Hon frågade hur det gick med sprutorna, och jag sa bra. "Ja men du är ju tuff", svarade hon då haha! Hon är jätteskön för övrig och hälsar med att säga "tjabba!". Jag frågade henne om det spelade någon större roll att det råkade läcka ut lite ur östrogensprutan (Gonal-F) men hon sa att det inte har större effekt och att det ofta händer de första gångerna man tar sprutan. Så det var ju skönt!
Om du inte fattar nåt om behandlingen med tabletter och sprutor så kan du läsa ett inlägg -->här<-- där jag förklarat allting. Tills vidare - ta hand om er! Uppdatering kommer snart, I'm keepin' it up!
Hon kollade upp äggen, hur stora dem var/hur mycket de hade utvecklats. Jag behöver höja min östrogendos för att det går lite trögt för mig p.g.a att jag tar östrogendämpande tabletter. Men det såg normalt ut och jag ska få träffa samma läkare eller en ny tidigt nästa vecka och så får vi se om det går bättre.
Sedan fick jag träffa barnmorskan för att hon behövde boka tiden åt mig. Tidigt på morgonen blev det. Hon frågade hur det gick med sprutorna, och jag sa bra. "Ja men du är ju tuff", svarade hon då haha! Hon är jätteskön för övrig och hälsar med att säga "tjabba!". Jag frågade henne om det spelade någon större roll att det råkade läcka ut lite ur östrogensprutan (Gonal-F) men hon sa att det inte har större effekt och att det ofta händer de första gångerna man tar sprutan. Så det var ju skönt!
Om du inte fattar nåt om behandlingen med tabletter och sprutor så kan du läsa ett inlägg -->här<-- där jag förklarat allting. Tills vidare - ta hand om er! Uppdatering kommer snart, I'm keepin' it up!
onsdag 5 februari 2014
Spara könsceller - Två sprutor varje kväll
Nu har jag tagit 3 sprutor totalt. Den här gången gick det mycket bättre! Jag var mindre skakig på handen och mindre svettig. Jag vickade inte lika fumligt med nålen så det gjorde inte alls ont och blev smidigare. Gör nog inte så mycket om man vickar lite ändå. Den här gången läckte ingen vätska ut, utan allt kom ut ur sprutan och stannade i magen.
En konstig sak hände efter jag tagit Orgalutran! Det blev lite svullet där jag tog sprutan och så kliade det som ett myggbett. Såg till och med ut som ett litet ett. men det gick över på 20 minuter och nu är det helt vanligt. Och ser man på!
Den andra sprutan heter Orgalutran och ser till att ägglossningen inte sker för tidigt. Den sprutan är enklare att ta. Jag sprutar i allt på en gång istället för att behöva pyssla som jag gör med den andra hormonstimulerande sprutan som heter Gonal-F som man måste skruva på nålen på, ställa in dos, lägga tillbaks i kylskåpet osv. Men nålen på den här sprutan är lite tjockare så det gick trögare att trycka igenom hela vägen in. Men det gjorde inte ont fast än man kan tro det.
En konstig sak hände efter jag tagit Orgalutran! Det blev lite svullet där jag tog sprutan och så kliade det som ett myggbett. Såg till och med ut som ett litet ett. men det gick över på 20 minuter och nu är det helt vanligt. Och ser man på!
Vanliga biverkningar (drabbar 1 till 10 av 100 användare) är hudreaktioner vid injektionsstället (framför allt rodnad med eller utan svullnad). Den lokala reaktionen försvinner normalt inom 4 timmar efter injektionen.
- FASS online bipacksedel.Då har jag inget att oroa mig för! Vad skönt då. Tänkte inte skriva om varje spruta varje dag, men jag skriver så fort något nytt händer! Just nu går allt bra. Jag tar östrogendämpade tabletter och allt känns normalt, ingen ångest över att injicera östrogenhormon i kroppen tack vare det. Hoppas allt fortsätter gå bra då, tack för att ni läser, puss!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)