Här får du äntligen höra om vilka förändringar jag fått på testo efter en vecka! Det känns bra att göra videos, det är en utmaning men det är definitivt väldigt roligt också! Efter typ 40 omtagningar, en halvtimmas material och en massa nybörjare-klippande så har vi äntligen ett färdigt resultat! Varsågod, Robin -en vecka på testo.
Spara könsceller
onsdag 26 februari 2014
En vecka på testo!
Här får du äntligen höra om vilka förändringar jag fått på testo efter en vecka! Det känns bra att göra videos, det är en utmaning men det är definitivt väldigt roligt också! Efter typ 40 omtagningar, en halvtimmas material och en massa nybörjare-klippande så har vi äntligen ett färdigt resultat! Varsågod, Robin -en vecka på testo.
måndag 24 februari 2014
6 dagar efter äggplockning: Återbesök på gynakuten
Idag gick jag tillbaks till gynakuten som planerat och fick en uppföljningsundersökning. Jag fick hjälp ganska snabbt. Efter ultraljudsundersökningen fick jag reda på att jag hade haft massa vattensamlingar längst ner i buken. Förra gången nämnde de bara äggstockarna. Men min äggstockar var i princip lika stora som innan, det spänner fortfarande men känns inte lika farligt. Vätskesamlingarna i buken har gått ner jättemycket efter att jag legat stilla så mycket de senaste dagarna, och jag mår bättre efter det!
Det verkar som att vattensamlingarna i buken var det största problemet. Inte äggstockarna. Det är det som gjort mig mest svullen och som har blockat mitt system, typ tarmarna som i sin tur påverkat magen och lungorna. Jag är inte förstoppad längre och kan äta lättare, systemet har rullat igång. Jag är lite piggare och är inte överdrivet andfådd hela tiden.
Det kommer ta lite längre tid innan mina äggstockar är tillbaka till deras normala storlek och tills att jag kommer kunna röra på mig som vanligt. Jag måste fortfarande vara försiktig. Annars tror jag att vattensamlingarna kan komma tillbaks igen, och det vill jag absolut inte. Jag fortsätter ta de blodförtunnande sprutorna, tio dagar totalt. Ser fram emot att tillfriskna helt!
Det verkar som att vattensamlingarna i buken var det största problemet. Inte äggstockarna. Det är det som gjort mig mest svullen och som har blockat mitt system, typ tarmarna som i sin tur påverkat magen och lungorna. Jag är inte förstoppad längre och kan äta lättare, systemet har rullat igång. Jag är lite piggare och är inte överdrivet andfådd hela tiden.
Det kommer ta lite längre tid innan mina äggstockar är tillbaka till deras normala storlek och tills att jag kommer kunna röra på mig som vanligt. Jag måste fortfarande vara försiktig. Annars tror jag att vattensamlingarna kan komma tillbaks igen, och det vill jag absolut inte. Jag fortsätter ta de blodförtunnande sprutorna, tio dagar totalt. Ser fram emot att tillfriskna helt!
Pretty bracelet from akuten |
söndag 23 februari 2014
Första videon på YouTube - Introvideon!
Nu har jag äntligen dragit igång mitt YouTubeande! På den här kanalen kommer jag dokumentera min fysiska transition med hormoner och allt annat göttigt! Förhoppningsvis så finns min mobil på SL:s hittegodsavdelning, då kan jag hämta den i morgon så kommer ni få videos i bättre kvalité. Annars får jag lösa det på annat vis. Hoppas videon var okej, var lite nervös och hade svårt med att komma på vad jag skulle säga. Men varsågoda, enjoy!
Länk till min youtube-kanal: http://www.youtube.com/channel/UCgHO-9b3Gc3hreVazt9cPtg
lördag 22 februari 2014
4 dagar efter äggplockning: Läkning och komplikationer - Gynakuten
Nu har det gått 4 dagar sen jag gjorde äggplocknings-operationen. Sen dess har jag vart väldigt trött, haft ont, mått illa och vart väldigt svullen. Jag skriver om var dag efter operationen separat. ->Här<- kan du läsa om hur jag mådde under själva operationsdagen.
Mamma skjutsade mig direkt till närmsta gynakut. Jag var väldigt nervös och helt oförberedd på dessa komplikationer. Jag var jätteorolig över vad som hände i min kropp. Jag var besviken på att jag inte hade blivit förberedd på detta. Jag skrev in mig vid kassan på gynakuten och sen fick jag vänta i ett väntrum på en brits i 4,5 timmar innan jag fick hjälp. 4-6 timmar väntetid är vanligt. De utgår även från prioritetsordning på vem som behöver hjälp snabbast.
Jag fick först ta olika blodprover på mina värden. Där var allting bra. Sedan fick jag gå in i ett gyn-underökningsrum. Där tog en barnmorska emot mig. Jag fick klä av mig byxorna och kallingarna och sätta mig på gynstolen. Hon kollade först hur det såg ut i slidgången, och det såg bra ut. Sen tog hon till en ultraljudsstav och kollade på äggstockarna. Hon sa att livmodern brukar dominera bilden men att mina äggstockar gjorde det för att de blivit stora. Hon fick hämta in en till barnmorska för hjälp med att bedöma.
Den andra barnmorskan undersökte mig också med ultraljud och de kom fram till att jag klart hade blivit överstimulerad med hormonsprutorna och att äggblåsorna i äggstockarna hade blivit jättefyllda med vätska. Mina äggstockar var 8 cm stora. Vanligtvis så är varje äggstock ungefär av storleken och formen på en mandel, typ 1,5-2 cm. Man kan antingen bli svagt, måttligt eller svårt överstimulerad. Jag var måttligt överstimulerad, mitt emellan. Om jag skulle ha lite mer vätskesamlingar så skulle de behöva tappa mig på vatten.
De tyckte att det var jättedumt att jag inte fått information om att det kan bli jobbigt efter operationen, att man kan bli överstimulerad och att man borde vara vaksam på symptom och ringa och kolla med reproduktionsmedicins barnmorskor om man är orolig. Jag fick ju bara höra att jag skulle ringa in om jag kände mig alldeles för svullen, men jag visste inte vad det kunde innebära.
Jag fick också veta att chansen för blodpropp ökar med en sån här hormonstimulering, och även efter operationen. De tyckte det var konstigt att jag inte hade fått blodförtunnande sprutor utskrivet i förebyggande syfte. De sa att det fanns en chans till att en liten blodpropp på kanske 2mm har utvecklats i en av mina lungor och att det kan vara därför jag är så andfådd. De skrev ut blodförtunnande sprutor till mig och nu ska jag ta dem varje kväll tills vi ses nästa gång. Det kommer ta bort blodproppen om den finns där. Vi bokade in ett möte på måndag morgon nästa vecka. Då ska de undersöka mig ifall jag blivit bättre. Jag hoppas det. De sa att det även fanns en liten chans att mina äggstockar kan knyta sig runt sig själva och då får man extrema smärtor och ska ringa ambulans.
TILLÄGG - VIKTIGT: Jag kom nu ihåg att hon sa att hon får in en patient som mig en gång om året på gynakuten. Så det måste vara ovanligt. Det är absolut mer osannolikt än sannolikt att detta kommer hända dig som vill/kommer göra det här ingreppet. Men det känns i alla fall viktigt för mig att berätta att möjligheten finns och att man ska ta hand om sig själv och vara försiktig om sin kropp.
Jag åkte omtumlad där ifrån med all denna information. Nu ska jag bara vila, sova så mycket jag kan och röra på mig så lite som möjligt. Jag äter flytande mat och måldtidersättnings-shakes. Jag mår inte bättre idag, men hoppas att det inte blir värre.
Jag hoppas att detta inte skrämmer upp er, ni som vill/ska frysa ned era äggceller. Det här behöver inte alls hända er, men jag råder er bara att vara försiktiga en hel vecka, eller mer, efter operationen. Undvik så mycket ansträngande rörelser som helst. Och om ni har ont eller känner er spända/svullna i magen så ring på direkten till reproduktionsmedicin och prata med en barnmorska och kolla om det verkar okej.
Det här är fortfarande något av det viktigaste jag gjort och jag ångrar det inte en enda sekund, trots komplikationerna. Jag skulle t.o.m gjort om det om det behövdes. Nu ska jag gå och lägga mig och ta en tupplur. Vi hörs, kommer med flera uppdateringar. Puss!
1 dag post op: Jag hade väldigt ont i äggstockarna och hela magen svullnade upp. Det kändes tungt att gå och jag blev lätt andfådd. Men jag kunde gå, även om det var sakta, så gick jag mycket den dagen. Om jag hostade eller skrattade så var det verkligen inte skönt. Jag fick lite svårt att äta för att jag var så svullen och fick magknip när jag väl åt. Jag kunde absolut inte sova på sidan eller magen, utan fick försöka sova på rygg. Jag vaknade flera gånger av att jag fick ont av att vrida mig i sängen.
2 dagar post op: Inte lika svullen och öm. Men så fort jag började röra på mig och satt upp så kom det tillbaka. Det gjorde ont i äggstockarna och kändes som att de töjdes ut. Jag blev ännu lättare andfådd och började andas tyngre av att bara sätta och ställa mig upp och gå några trappsteg. Min mage blev nästan helt låst, jag mådde väldigt illa och blev förstoppad. Nu fick jag värre magknip om jag åt och det kändes aldrig som att maten försvann ut magen, att det inte smältes ned.
3 dagar post op: Nu hade det blivit ännu värre. Äggstockarna kändes ännu mera tänjda och jag fick mer ont. Det kändes nästan som om det skulle spricka inuti. Magen såg bara större ut. Mina andetag kändes väldigt tunga, även när jag låg ner och inte gjorde någonting. Jag kände mig trött och yr, speciellt eftersom jag knappt fått i mig nån mat. Fortfarande förstoppad. Jag kunde få i mig lite mat på morgonen men det gjorde att det kändes jobbigt i magsäcken resten av dagen. Nu kändes det mer allvarligt. Jag ringde till en barnmorska på reproduktionsmedicin som de sa att jag skulle göra om jag blev väldigt svullen.Barnmorskan som svarade sa att det verkade som att jag kanske blivit överstimulerad av hormonerna och att jag kanske har för mycket vätska i äggstockarna. Jag förstod inte riktigt vad hon pratade om. Jag hade inte alls blivit informerad om de riskerna av mina läkare och min barnmorska. Hon sa att jag borde åka in på gynakuten och kolla ifall jag behövde tappas på vatten med en slang in i äggstockarna så att de inte skadas. Hon sa t.o.m att hon hörde att mina andetag var tunga och att om man är svårt överstimulerad så kan vattensamlingarna sprida sig upp till lungorna och att jag borde kolla upp det.
Mamma skjutsade mig direkt till närmsta gynakut. Jag var väldigt nervös och helt oförberedd på dessa komplikationer. Jag var jätteorolig över vad som hände i min kropp. Jag var besviken på att jag inte hade blivit förberedd på detta. Jag skrev in mig vid kassan på gynakuten och sen fick jag vänta i ett väntrum på en brits i 4,5 timmar innan jag fick hjälp. 4-6 timmar väntetid är vanligt. De utgår även från prioritetsordning på vem som behöver hjälp snabbast.
Jag fick först ta olika blodprover på mina värden. Där var allting bra. Sedan fick jag gå in i ett gyn-underökningsrum. Där tog en barnmorska emot mig. Jag fick klä av mig byxorna och kallingarna och sätta mig på gynstolen. Hon kollade först hur det såg ut i slidgången, och det såg bra ut. Sen tog hon till en ultraljudsstav och kollade på äggstockarna. Hon sa att livmodern brukar dominera bilden men att mina äggstockar gjorde det för att de blivit stora. Hon fick hämta in en till barnmorska för hjälp med att bedöma.
Den andra barnmorskan undersökte mig också med ultraljud och de kom fram till att jag klart hade blivit överstimulerad med hormonsprutorna och att äggblåsorna i äggstockarna hade blivit jättefyllda med vätska. Mina äggstockar var 8 cm stora. Vanligtvis så är varje äggstock ungefär av storleken och formen på en mandel, typ 1,5-2 cm. Man kan antingen bli svagt, måttligt eller svårt överstimulerad. Jag var måttligt överstimulerad, mitt emellan. Om jag skulle ha lite mer vätskesamlingar så skulle de behöva tappa mig på vatten.
De tyckte att det var jättedumt att jag inte fått information om att det kan bli jobbigt efter operationen, att man kan bli överstimulerad och att man borde vara vaksam på symptom och ringa och kolla med reproduktionsmedicins barnmorskor om man är orolig. Jag fick ju bara höra att jag skulle ringa in om jag kände mig alldeles för svullen, men jag visste inte vad det kunde innebära.
Jag fick också veta att chansen för blodpropp ökar med en sån här hormonstimulering, och även efter operationen. De tyckte det var konstigt att jag inte hade fått blodförtunnande sprutor utskrivet i förebyggande syfte. De sa att det fanns en chans till att en liten blodpropp på kanske 2mm har utvecklats i en av mina lungor och att det kan vara därför jag är så andfådd. De skrev ut blodförtunnande sprutor till mig och nu ska jag ta dem varje kväll tills vi ses nästa gång. Det kommer ta bort blodproppen om den finns där. Vi bokade in ett möte på måndag morgon nästa vecka. Då ska de undersöka mig ifall jag blivit bättre. Jag hoppas det. De sa att det även fanns en liten chans att mina äggstockar kan knyta sig runt sig själva och då får man extrema smärtor och ska ringa ambulans.
TILLÄGG - VIKTIGT: Jag kom nu ihåg att hon sa att hon får in en patient som mig en gång om året på gynakuten. Så det måste vara ovanligt. Det är absolut mer osannolikt än sannolikt att detta kommer hända dig som vill/kommer göra det här ingreppet. Men det känns i alla fall viktigt för mig att berätta att möjligheten finns och att man ska ta hand om sig själv och vara försiktig om sin kropp.
Jag åkte omtumlad där ifrån med all denna information. Nu ska jag bara vila, sova så mycket jag kan och röra på mig så lite som möjligt. Jag äter flytande mat och måldtidersättnings-shakes. Jag mår inte bättre idag, men hoppas att det inte blir värre.
Jag hoppas att detta inte skrämmer upp er, ni som vill/ska frysa ned era äggceller. Det här behöver inte alls hända er, men jag råder er bara att vara försiktiga en hel vecka, eller mer, efter operationen. Undvik så mycket ansträngande rörelser som helst. Och om ni har ont eller känner er spända/svullna i magen så ring på direkten till reproduktionsmedicin och prata med en barnmorska och kolla om det verkar okej.
Det här är fortfarande något av det viktigaste jag gjort och jag ångrar det inte en enda sekund, trots komplikationerna. Jag skulle t.o.m gjort om det om det behövdes. Nu ska jag gå och lägga mig och ta en tupplur. Vi hörs, kommer med flera uppdateringar. Puss!
torsdag 20 februari 2014
20 år gammal, hipp hipp hurra!
Det första de flesta tänker på är väl att jag kan gå på systemet! Och det kan jag ju! Jag kan också komma in på fler klubbar och barer och det är väldigt nice, speciellt flera hbtq-ställen! Men just idag ska jag nästan inte göra någonting. Vi har inte planerat något speciellt och det är väldigt skönt. Min trillingsyrra som bor här hemma och som såklart också fyller år är förkyld. Jag är nyopererad, är trött och har jätteont i magen och behöver mest vila. Min tredje trillingsyrra bor jättelångt bort och kan inte fira här hos oss. Sååå.. Vi ska nog bara ta det lugnt idag. Och så kommer storasyrran säkert över.
Jag gillar inte högtider så mycket. Typ födelsedagar, namnsdagar, påsk, midsommar, kräftdagen, jul och nyår. För mig är det inte så speciellt. Jag är inte så himla mycket för obligatoriska presenter heller. Men jag fick en födelsedagspeng av mamma i alla fall, för det behöver jag och det uppskattade jag verkligen. Min frukost var te och en liten prinsesstårta som såg ut som en groda! Det var gulligt av mami. :) Nu ser jag fram emot att lugnt och kravlöst kunna få spendera resten av dagen med familjen och att få vila.
onsdag 19 februari 2014
FÖSTA TESTOSPRUTAN!!!
NU ÄR JAG OFFICIELLT 3 TIMMAR PÅ TESTO!!! Hurra!! Det känns helt ogreppbart och overkligt, det har knappt sjunkit in ännu! Trots att jag är så himla trött, dåsig och har så himla ont efter operationen igår så lyser lyckan över testo igenom allt det där och suddar ut det negativa! Jag har kommit så långt. Det kändes ibland inte som att jag skulle orka hela vägen hit men nu har jag gjort det och jag känner att jag kommer orka mycket till.
Det har vart en lång tids väntan på testo, sen sommaren 2012 då jag ansökte till att få börja utredning. Jag gick inte ensam och tog sprutan utan min vän som också tar testo följde med. Det kändes skönt att ha med sig någon som förstod vad jag går igenom och hur otroligt stort det är. Han satt bredvid mig när jag tog sprutan och hjälpte mig att kunna slappna av. Han log och klappade mig på benet, sååå fint! Och det hjälpte mig att inte börja hyperventilera av all upphetsning av vad som skedde haha!
Sprutan gjorde ont, det sved och brändes väldigt mycket. Jag tog den över skinkan, uppe på baksidan av höften. Rumpmuskeln tar typ vid där. Hon högg in den snabbt ända ner i muskeln istället för att trycka in nålen sakta. Det skulle hon nog inte gjort. Min vän såg det och sa att det inte ska gå så snabbt. Hon tryckte i testot lite för snabbt också, trots att jag sa att hon behövde göra det väldigt sakta. Men det var inte vätskan som sprutades in som gjorde mest ont, utan nålen. En tanke kan ju vara att hon kom åt en nerv. Jag har spänningar i ländryggen och när jag får ryggskottsliknande smärta så gör det ont ända ut på höfterna och ner i benen. Vem vet.
Det tar ett tag att ta sprutan. Man gör små pauser emellan och trycker inte i allt på en gång. Testo-vätskan är väldigt tjock och trög så det är därför det är himla viktigt att ta det lugnt. Man måste också slappna av och inte spänna muskeln. Man kan ofta känna sig väldigt spänd efter sprutan precis där man tagit den och kanske få små kramper, men det känner inte jag av. Det svider bara. Jag ska försöka boka tid med en annan sköterska nästa gång för så ont ska jag inte ha.
Jag tar nästa spruta om 6 veckor igen och efter det tar jag sprutorna var 12:e vecka. JAG ÄR SÅ HIMLA GLAD HERREGUD VAD SJUKT! Jag har börjat ta TESTO! Jag ska dokumentera processen med videos då jag märker förändringar. Det är lite nervöst att spela in en video på sig själv och publicera hehe. Problemet är att jag förlorat min mobil med kameran som jag behöver, förhoppningsvis finns den på SLs hittegodsavdelning. Ska kolla där imorgon. Annars får ni lite dålig webbkamera kvalité så länge!
Det var allt för idag, ciaaao!
Det har vart en lång tids väntan på testo, sen sommaren 2012 då jag ansökte till att få börja utredning. Jag gick inte ensam och tog sprutan utan min vän som också tar testo följde med. Det kändes skönt att ha med sig någon som förstod vad jag går igenom och hur otroligt stort det är. Han satt bredvid mig när jag tog sprutan och hjälpte mig att kunna slappna av. Han log och klappade mig på benet, sååå fint! Och det hjälpte mig att inte börja hyperventilera av all upphetsning av vad som skedde haha!
Sprutan gjorde ont, det sved och brändes väldigt mycket. Jag tog den över skinkan, uppe på baksidan av höften. Rumpmuskeln tar typ vid där. Hon högg in den snabbt ända ner i muskeln istället för att trycka in nålen sakta. Det skulle hon nog inte gjort. Min vän såg det och sa att det inte ska gå så snabbt. Hon tryckte i testot lite för snabbt också, trots att jag sa att hon behövde göra det väldigt sakta. Men det var inte vätskan som sprutades in som gjorde mest ont, utan nålen. En tanke kan ju vara att hon kom åt en nerv. Jag har spänningar i ländryggen och när jag får ryggskottsliknande smärta så gör det ont ända ut på höfterna och ner i benen. Vem vet.
Det tar ett tag att ta sprutan. Man gör små pauser emellan och trycker inte i allt på en gång. Testo-vätskan är väldigt tjock och trög så det är därför det är himla viktigt att ta det lugnt. Man måste också slappna av och inte spänna muskeln. Man kan ofta känna sig väldigt spänd efter sprutan precis där man tagit den och kanske få små kramper, men det känner inte jag av. Det svider bara. Jag ska försöka boka tid med en annan sköterska nästa gång för så ont ska jag inte ha.
Jag tar nästa spruta om 6 veckor igen och efter det tar jag sprutorna var 12:e vecka. JAG ÄR SÅ HIMLA GLAD HERREGUD VAD SJUKT! Jag har börjat ta TESTO! Jag ska dokumentera processen med videos då jag märker förändringar. Det är lite nervöst att spela in en video på sig själv och publicera hehe. Problemet är att jag förlorat min mobil med kameran som jag behöver, förhoppningsvis finns den på SLs hittegodsavdelning. Ska kolla där imorgon. Annars får ni lite dålig webbkamera kvalité så länge!
Det var allt för idag, ciaaao!
tisdag 18 februari 2014
Spara könsceller - Operation: KLART! + TESTO IMORGON!
Idag gick jag igenom ingreppet, jag fick mina äggceller utplockade och nu har de frysts ned! Jag kom dit en timma innan ingreppet skulle ske. Jag fick ett eget vilorum med skynke för (med ett litet skåp, säng, bord och stol) som jag fick byta om i och ligga i före och efter ingreppet. Jag var själv men man kan absolut ta med sig någon.
Jag fick ta av mig byxorna och min långärmade skjorta. Man får ha på sig strumporna, sin binder och kortärmade tröjor om man vill. Huvudsaken är att man ska kunna komma åt underlivet och ena armen där man får en nål satt så de kan fylla på med smärtstillande. Man får såklart ha på sig kallingarna hela tiden ända tills man behöver ta av dem då de ska påbörja ingreppet. Jag fick ha på mig en klassisk sjukhusrock som går ända ner under knäna och ett par riktigt sexiga långstrumpor över knäna. Strumporna är till för att det ska vara bekvämt i stolen där man sätter upp benen.
Först fick jag en hög dos med smärtstillande tabletter. Jag fick ligga ner i vilorummet och låta det ta effekt. Det var viktigt att jag låg ned eftersom man kan bli lite "snurrig". Jag fick bara äta flytande mat till frukost dessutom, min mage var ganska tom. Frukosten måste snabbt kunna gå igenom kroppen så att det smärtstillande och lugnande kan få en snabb stark effekt. Jag var lite skön i huvudet kan man väl säga. Sen satte barnmorskan in en nål i armen på mig som jag skulle få smärtstillande genom senare. Det finns såklart en toalett i samma rum med de olika båsen. Man kan gå hur ofta man vill, med tanke på att man ätit flytande mat hela dagen.
När tabletterna fått full effekt efter ca 40 minuter så var det dags att bege mig till operationsrummet. Först behövde jag kissa en sista gång, det är obligatoriskt. Jag vinglade sedan vidare till operationsrummet med min barnmorska. Där träffade jag en till barnmorska och en läkare av något slag som skulle göra ingreppet. Här ifrån är det lite suddigt.
Jag tog av kallingarna och satte mig först på änden av stolen med benen ner. Jag fick en dos av morfinliknande smärtstillande genom nålen som satt fast i armen på mig sen tidigare. Det var skönt och lugnande. Jag kände mig härlig och luddig. Sedan tog jag upp benen på ställningarna och fick en lokalbedövande spruta någonstans i slidgången/i livmoderhalstappen. Inte alls säker. Jag kände inte av det alls i alla fall.
Sedan stack läkaren in äggplocks-instrumentet via slidgången och sög ut äggen från äggstockarna. Jag kommer knappt ihåg någonting av det efter den smärtstillande sprutan, men ingreppet tog 10-15 minuter. I min verklighet var jag på operationsstolen i några sekunder och vips så satt jag i en rullstol och blev skjutsad till vilorummet där jag fick ytterligare smärtstillande för att jag hade väldigt ont i äggstockarna efter äggplockningen.
Jag vilade där i 2 timmar och sov. Jag hade ett lakan och en filt, det var varmt och skönt. Men satan vad ont jag hade! Jag bad min barnmorska om mer smärtstillande men hon vågade inte ge mig mer. Jag antar att jag var ganska hög också, gnällde mycket. Suck. Men nu kommer de underbara nyheterna.
Efter ett tag så hade de fått resultatet av äggplockningen. Barnmorskan kom in till mig med ett leende på läpparna och sa att de hade fått ut hela 24 ägg av äggplockningen och att de festa var mogna. Jag behövde absolut inte göra det igen och det är fritt fram för mig att påbörja testo-behandlingen tidigast imorgon. När hon gått sin väg och tatt för skynket igen började jag gråta av lycka! Tårar sprutade från ögonen i en kvart! Äntligen, JAA! Jag blev så otroligt lättad. Jag har varit så himla orolig för att göra om allt igen och skjuta upp testot ännu mer. Men nu ska det äntligen få ske!
På vägen hem med buss, pendel, tåg och buss igen som tog mer än en timma var jag fortfarande inte helt nykter. Jag var trög och trött. Jag hade väldigt ont i magen och gick som en gammal gubbe med små, försiktiga och långsamma steg. Det måste ha sett kul ut! Vissa vände sig t.o.m. om och tittade på mig med undrande blickar haha! Efter att jag vilat hemma ett tag så dämpades smärtan med tiden. Nu på kvällen är det en ganska svag verk. Jag ska inte röra på mig för mycket den kommande veckan. Jag kommer ha lite ont och kan bli lite svullen, det är helt vanligt.
Jag ska börja ta de östrogendämpande tabletterna igen en hel vecka, började redan med en dos i kväll, just så att östrogennivåerna verkligen inte påverkar kroppen något nu i efterhand. Och nu blir det helt fritt för testo!
Jag ringde in till min lokala vårdcentral och beställde tid med en distriktssköterska som ska ge mig sprutan med Nebido IMORGON!!! HOLY SHIT NU HÄNDER DET FY FAN VAD GLAD JAG ÄR! ÄNTLIGEN! Det här var klart värt väntan och slitet! Jag har vart otålig, mått dåligt, men nu är jag här idag med 24 äggceller till godo och en hormonspruta på G! Helt sjukt.
Tack för att ni läser, jag hoppas det här har varit lärorikt för vissa, kanske även hjälpsamt och/eller inspirerande!
På -->den här länken<-- kommer ni till alla mina inlägg med etiketten "spara äggceller" på. Där kan ni få information och kan följa hela resan från början till slut. Puss på er!
Jag fick ta av mig byxorna och min långärmade skjorta. Man får ha på sig strumporna, sin binder och kortärmade tröjor om man vill. Huvudsaken är att man ska kunna komma åt underlivet och ena armen där man får en nål satt så de kan fylla på med smärtstillande. Man får såklart ha på sig kallingarna hela tiden ända tills man behöver ta av dem då de ska påbörja ingreppet. Jag fick ha på mig en klassisk sjukhusrock som går ända ner under knäna och ett par riktigt sexiga långstrumpor över knäna. Strumporna är till för att det ska vara bekvämt i stolen där man sätter upp benen.
Först fick jag en hög dos med smärtstillande tabletter. Jag fick ligga ner i vilorummet och låta det ta effekt. Det var viktigt att jag låg ned eftersom man kan bli lite "snurrig". Jag fick bara äta flytande mat till frukost dessutom, min mage var ganska tom. Frukosten måste snabbt kunna gå igenom kroppen så att det smärtstillande och lugnande kan få en snabb stark effekt. Jag var lite skön i huvudet kan man väl säga. Sen satte barnmorskan in en nål i armen på mig som jag skulle få smärtstillande genom senare. Det finns såklart en toalett i samma rum med de olika båsen. Man kan gå hur ofta man vill, med tanke på att man ätit flytande mat hela dagen.
När tabletterna fått full effekt efter ca 40 minuter så var det dags att bege mig till operationsrummet. Först behövde jag kissa en sista gång, det är obligatoriskt. Jag vinglade sedan vidare till operationsrummet med min barnmorska. Där träffade jag en till barnmorska och en läkare av något slag som skulle göra ingreppet. Här ifrån är det lite suddigt.
Jag tog av kallingarna och satte mig först på änden av stolen med benen ner. Jag fick en dos av morfinliknande smärtstillande genom nålen som satt fast i armen på mig sen tidigare. Det var skönt och lugnande. Jag kände mig härlig och luddig. Sedan tog jag upp benen på ställningarna och fick en lokalbedövande spruta någonstans i slidgången/i livmoderhalstappen. Inte alls säker. Jag kände inte av det alls i alla fall.
Sedan stack läkaren in äggplocks-instrumentet via slidgången och sög ut äggen från äggstockarna. Jag kommer knappt ihåg någonting av det efter den smärtstillande sprutan, men ingreppet tog 10-15 minuter. I min verklighet var jag på operationsstolen i några sekunder och vips så satt jag i en rullstol och blev skjutsad till vilorummet där jag fick ytterligare smärtstillande för att jag hade väldigt ont i äggstockarna efter äggplockningen.
Jag vilade där i 2 timmar och sov. Jag hade ett lakan och en filt, det var varmt och skönt. Men satan vad ont jag hade! Jag bad min barnmorska om mer smärtstillande men hon vågade inte ge mig mer. Jag antar att jag var ganska hög också, gnällde mycket. Suck. Men nu kommer de underbara nyheterna.
Efter ett tag så hade de fått resultatet av äggplockningen. Barnmorskan kom in till mig med ett leende på läpparna och sa att de hade fått ut hela 24 ägg av äggplockningen och att de festa var mogna. Jag behövde absolut inte göra det igen och det är fritt fram för mig att påbörja testo-behandlingen tidigast imorgon. När hon gått sin väg och tatt för skynket igen började jag gråta av lycka! Tårar sprutade från ögonen i en kvart! Äntligen, JAA! Jag blev så otroligt lättad. Jag har varit så himla orolig för att göra om allt igen och skjuta upp testot ännu mer. Men nu ska det äntligen få ske!
På vägen hem med buss, pendel, tåg och buss igen som tog mer än en timma var jag fortfarande inte helt nykter. Jag var trög och trött. Jag hade väldigt ont i magen och gick som en gammal gubbe med små, försiktiga och långsamma steg. Det måste ha sett kul ut! Vissa vände sig t.o.m. om och tittade på mig med undrande blickar haha! Efter att jag vilat hemma ett tag så dämpades smärtan med tiden. Nu på kvällen är det en ganska svag verk. Jag ska inte röra på mig för mycket den kommande veckan. Jag kommer ha lite ont och kan bli lite svullen, det är helt vanligt.
Jag ska börja ta de östrogendämpande tabletterna igen en hel vecka, började redan med en dos i kväll, just så att östrogennivåerna verkligen inte påverkar kroppen något nu i efterhand. Och nu blir det helt fritt för testo!
Jag ringde in till min lokala vårdcentral och beställde tid med en distriktssköterska som ska ge mig sprutan med Nebido IMORGON!!! HOLY SHIT NU HÄNDER DET FY FAN VAD GLAD JAG ÄR! ÄNTLIGEN! Det här var klart värt väntan och slitet! Jag har vart otålig, mått dåligt, men nu är jag här idag med 24 äggceller till godo och en hormonspruta på G! Helt sjukt.
Tack för att ni läser, jag hoppas det här har varit lärorikt för vissa, kanske även hjälpsamt och/eller inspirerande!
På -->den här länken<-- kommer ni till alla mina inlägg med etiketten "spara äggceller" på. Där kan ni få information och kan följa hela resan från början till slut. Puss på er!
lördag 15 februari 2014
Spara könsceller - Nästa vecka händer det!
I fredags var jag på ultraljudsundersökning igen. In med staven, kolla runt och mäta storleken/mognaden av äggen. Det går på ca 5 minuter nu. Majoriteten av äggen bör vara 20-22 mm stora inför äggplockningen och jag börjar närma mig nu. Den största var nu 19 mm. Om några dagar kommer resten hinna ikapp, så vi bestämde ett äggplockningsdatum och tid.
Äggplockningsdagen blir på tisdag. Efter idag (lördag) kommer jag sluta ta de östrogendämpande tabletterna, den hormonstimulerande sprutan och anti-ägglossningsspurtan. Nästa steg blir att ta sprutan som sätter igång ägglossningen precis 1½ dag innan äggplockningstiden på tisdag. Jag har alltså fått en exakt tid jag ska ta sprutan på. Sen åker jag in på tisdag och hoppas på det bästa.
Jag måste åtminstone få ut 8-10 mogna ägg för att vara nöjd. Just eftersom att det är 50% chans till att äggen är befruktningsbara, och jag vill ha möjlighet till 4-5 barn. Min läkare sa att jag med stor säkerhet kommer få ut 8 mogna ägg eller mer med tanke på hur bra respons min kropp har gett på behandlingen. Min barnmorska säger samma sak men att jag ändå ska vara varsam med att hoppas på för mycket. Man kan aldrig vara 100% säker. Hon vill inte att jag ska bli besviken. Men jag tror att jag blir besviken om det inte blir nog mycket hur som helst, det spelar egentligen ingen roll.
Plötsligt insåg jag att det finns en chans att jag kan börja testo redan dagen efter äggplockningen. Jag blev helt paff. Herregud jag har inte tänkt tanken ens, jag har bara ställt in mig på att det kommer ske en till äggplockning i mars och att jag kan börja testo efter det. Men nu kanske det händer om 4 dagar redan. Och jag har inte ens förberett mig på det! Jag är hoppfull och glad, även om det inte är säkert att det blir så. Tänk om, tänk om, tänk om! Vi får se... Får försöka lugna mig lite, men det är så himla spännande!
Äggplockningsdagen blir på tisdag. Efter idag (lördag) kommer jag sluta ta de östrogendämpande tabletterna, den hormonstimulerande sprutan och anti-ägglossningsspurtan. Nästa steg blir att ta sprutan som sätter igång ägglossningen precis 1½ dag innan äggplockningstiden på tisdag. Jag har alltså fått en exakt tid jag ska ta sprutan på. Sen åker jag in på tisdag och hoppas på det bästa.
Jag måste åtminstone få ut 8-10 mogna ägg för att vara nöjd. Just eftersom att det är 50% chans till att äggen är befruktningsbara, och jag vill ha möjlighet till 4-5 barn. Min läkare sa att jag med stor säkerhet kommer få ut 8 mogna ägg eller mer med tanke på hur bra respons min kropp har gett på behandlingen. Min barnmorska säger samma sak men att jag ändå ska vara varsam med att hoppas på för mycket. Man kan aldrig vara 100% säker. Hon vill inte att jag ska bli besviken. Men jag tror att jag blir besviken om det inte blir nog mycket hur som helst, det spelar egentligen ingen roll.
Plötsligt insåg jag att det finns en chans att jag kan börja testo redan dagen efter äggplockningen. Jag blev helt paff. Herregud jag har inte tänkt tanken ens, jag har bara ställt in mig på att det kommer ske en till äggplockning i mars och att jag kan börja testo efter det. Men nu kanske det händer om 4 dagar redan. Och jag har inte ens förberett mig på det! Jag är hoppfull och glad, även om det inte är säkert att det blir så. Tänk om, tänk om, tänk om! Vi får se... Får försöka lugna mig lite, men det är så himla spännande!
tisdag 11 februari 2014
Spara könsceller - Effekt av behandlingen + Ultraljudsundersökning
Nu är det den tredje dagen jag gått på en höjd dos med hormonstimulerande. Är trött och lättirriterad ibland. Mår lite illa av de östrogendämpande tabletterna jag tar på morgonen. Har lite huvudvärk då och då! Men det är för att tabletterna och hormoninjektionen "slåss mot varandra". Pratade om det med min läkare och barnmorska idag när jag hade en till ultraljudsundersökning.
Jag hade samma läkare som undersökte mig den senaste gången. Det visade sig att äggen svarade bra på höjningen av hormondosen. Hon räknade upp till 17 mm stora ägg, fyfan vad stört, innan var de typ 7 mm. Mådde lite illa av att höra det hehe. Speciellt av att se det, men jag kunde inte låta bli att kika. Nu börjar det kännas naturligt att sätta sig på den hotande "gynstolen". Alltid en stark ångest precis innan men det lägger sig sen. I just trans up and do it yo.
Det verkar som att det finns ganska stor chans till att jag slipper göra det här en gång till. Men man vet aldrig. Med dagens teknik blir ungefär hälften av äggen man fryser ned befrukningsbara och de måste vara helt mogna för att kunna användas. Men de plockar ut allt och fryser även ned de mindre mogna äggen eftersom att tekniken lär ha utvecklats tills då jag kanske behöver använda mina sparade äggceller. Jag ska gå på en till ultraljudsundersökning senare i veckan och det beräknas att äggplockningen kommer ske på måndag eller tisdag.
Ställer in mig på att jag måste göra det här en gång till ändå för tänk om jag inte får så många mogna ägg som jag hoppats på. Då får jag skjuta upp testosteronet en månad ytterligare och jag vill vara beredd på det. Jag får bli glatt överraskad ifall det inte blir så. Sjukt om jag skulle få börja ta testo redan nästa vecka. Vi får se!
Jag hade samma läkare som undersökte mig den senaste gången. Det visade sig att äggen svarade bra på höjningen av hormondosen. Hon räknade upp till 17 mm stora ägg, fyfan vad stört, innan var de typ 7 mm. Mådde lite illa av att höra det hehe. Speciellt av att se det, men jag kunde inte låta bli att kika. Nu börjar det kännas naturligt att sätta sig på den hotande "gynstolen". Alltid en stark ångest precis innan men det lägger sig sen. I just trans up and do it yo.
Det verkar som att det finns ganska stor chans till att jag slipper göra det här en gång till. Men man vet aldrig. Med dagens teknik blir ungefär hälften av äggen man fryser ned befrukningsbara och de måste vara helt mogna för att kunna användas. Men de plockar ut allt och fryser även ned de mindre mogna äggen eftersom att tekniken lär ha utvecklats tills då jag kanske behöver använda mina sparade äggceller. Jag ska gå på en till ultraljudsundersökning senare i veckan och det beräknas att äggplockningen kommer ske på måndag eller tisdag.
Ställer in mig på att jag måste göra det här en gång till ändå för tänk om jag inte får så många mogna ägg som jag hoppats på. Då får jag skjuta upp testosteronet en månad ytterligare och jag vill vara beredd på det. Jag får bli glatt överraskad ifall det inte blir så. Sjukt om jag skulle få börja ta testo redan nästa vecka. Vi får se!
fredag 7 februari 2014
Spara könsceller - Ultraljudsundersökning
Idag den femte dagen av behandlingen så fick jag min första check-up med ultraljudsstaven. Om du vill läsa närmre in på hur det går till så kan du läsa mitt förra inlägg om det -->här<--. Den här gången hade jag en annan läkare än vad jag brukar ha. Blev lite nervös av att en ny människa skulle "kolla upp" mig. Men hon var snäll, tålmodig och van.
Hon kollade upp äggen, hur stora dem var/hur mycket de hade utvecklats. Jag behöver höja min östrogendos för att det går lite trögt för mig p.g.a att jag tar östrogendämpande tabletter. Men det såg normalt ut och jag ska få träffa samma läkare eller en ny tidigt nästa vecka och så får vi se om det går bättre.
Sedan fick jag träffa barnmorskan för att hon behövde boka tiden åt mig. Tidigt på morgonen blev det. Hon frågade hur det gick med sprutorna, och jag sa bra. "Ja men du är ju tuff", svarade hon då haha! Hon är jätteskön för övrig och hälsar med att säga "tjabba!". Jag frågade henne om det spelade någon större roll att det råkade läcka ut lite ur östrogensprutan (Gonal-F) men hon sa att det inte har större effekt och att det ofta händer de första gångerna man tar sprutan. Så det var ju skönt!
Om du inte fattar nåt om behandlingen med tabletter och sprutor så kan du läsa ett inlägg -->här<-- där jag förklarat allting. Tills vidare - ta hand om er! Uppdatering kommer snart, I'm keepin' it up!
Hon kollade upp äggen, hur stora dem var/hur mycket de hade utvecklats. Jag behöver höja min östrogendos för att det går lite trögt för mig p.g.a att jag tar östrogendämpande tabletter. Men det såg normalt ut och jag ska få träffa samma läkare eller en ny tidigt nästa vecka och så får vi se om det går bättre.
Sedan fick jag träffa barnmorskan för att hon behövde boka tiden åt mig. Tidigt på morgonen blev det. Hon frågade hur det gick med sprutorna, och jag sa bra. "Ja men du är ju tuff", svarade hon då haha! Hon är jätteskön för övrig och hälsar med att säga "tjabba!". Jag frågade henne om det spelade någon större roll att det råkade läcka ut lite ur östrogensprutan (Gonal-F) men hon sa att det inte har större effekt och att det ofta händer de första gångerna man tar sprutan. Så det var ju skönt!
Om du inte fattar nåt om behandlingen med tabletter och sprutor så kan du läsa ett inlägg -->här<-- där jag förklarat allting. Tills vidare - ta hand om er! Uppdatering kommer snart, I'm keepin' it up!
onsdag 5 februari 2014
Spara könsceller - Två sprutor varje kväll
Nu har jag tagit 3 sprutor totalt. Den här gången gick det mycket bättre! Jag var mindre skakig på handen och mindre svettig. Jag vickade inte lika fumligt med nålen så det gjorde inte alls ont och blev smidigare. Gör nog inte så mycket om man vickar lite ändå. Den här gången läckte ingen vätska ut, utan allt kom ut ur sprutan och stannade i magen.
En konstig sak hände efter jag tagit Orgalutran! Det blev lite svullet där jag tog sprutan och så kliade det som ett myggbett. Såg till och med ut som ett litet ett. men det gick över på 20 minuter och nu är det helt vanligt. Och ser man på!
Den andra sprutan heter Orgalutran och ser till att ägglossningen inte sker för tidigt. Den sprutan är enklare att ta. Jag sprutar i allt på en gång istället för att behöva pyssla som jag gör med den andra hormonstimulerande sprutan som heter Gonal-F som man måste skruva på nålen på, ställa in dos, lägga tillbaks i kylskåpet osv. Men nålen på den här sprutan är lite tjockare så det gick trögare att trycka igenom hela vägen in. Men det gjorde inte ont fast än man kan tro det.
En konstig sak hände efter jag tagit Orgalutran! Det blev lite svullet där jag tog sprutan och så kliade det som ett myggbett. Såg till och med ut som ett litet ett. men det gick över på 20 minuter och nu är det helt vanligt. Och ser man på!
Vanliga biverkningar (drabbar 1 till 10 av 100 användare) är hudreaktioner vid injektionsstället (framför allt rodnad med eller utan svullnad). Den lokala reaktionen försvinner normalt inom 4 timmar efter injektionen.
- FASS online bipacksedel.Då har jag inget att oroa mig för! Vad skönt då. Tänkte inte skriva om varje spruta varje dag, men jag skriver så fort något nytt händer! Just nu går allt bra. Jag tar östrogendämpade tabletter och allt känns normalt, ingen ångest över att injicera östrogenhormon i kroppen tack vare det. Hoppas allt fortsätter gå bra då, tack för att ni läser, puss!
tisdag 4 februari 2014
Spara könsceller - Tog första sprutan själv!
Tog första sprutan själv!! Det gick bra, kändes knappt något. Nålen är supertunn. Var nervös precis innan jag stack in nålen men efter det gick det jättebra. Var lite klumpig och glömde hålla in sprutknappen ända tills jag tagit ut sprutan så lite läckte ut. Men det är nog lugnt, tar extra stark dos så att det inte ska ta lika lång tid tydligen - så att jag ska slippa skjuta upp testobehandlingen. Jag har nog lite marginal.
Edit: Fel - Jag tar extra hög dos för att de östrogendämpande tabletterna hämmar effekten av hormonstimuleringen, därför måste man ta extra mycket för likadan effekt som om man inte skulle ta de de tabletterna. Det påverkar inte hur lång tid det tar innan jag kan plocka ut äggen. Utan allt det är individuellt.
Imorgon ska jag lägga till ännu en spruta som gör att ägglossningen inte sker för tidigt. Ser lite fram emot att få ta spruta igen haha, lite adrenalingivande. Så crazy! Vi hörs snart kära läsare!
Gonal-F sprutan |
måndag 3 februari 2014
Translägret på Barnens Ö!
Är nu hemkommen från det underbara translägret som jag var på fredag-söndag förra veckan! Det är andra gången jag går på ett sånt läger, var även på ett annat i somras som du kan läsa om -->här<--. Det känns lite dystert och grått att vara tillbaka i det samma gamla vanliga heteronormativa cis-samhället. Suck! Kommer definitivt gå på nästa igen!
Det började med att vi möttes upp vid Centralstationen i Stockholm. Flera personer var från andra delar i Sverige från olika håll, det var himla underbart att de lyckats komma med! Vi var 13 ungdomar och 6 ledare precis som förra året. Sedan tog vi buss från Tekniska Högskolan och gjorde ett byte i Norrtälje. Bussresan dit var kul och vi pratade om massa queera och roliga saker! Mindre roligt var att min mobil åkte ur jackfickan och stannade kvar på en buss som åkte iväg. Skulle tagit massa bilder under lägret egentligen, har bara några på husen och en föreläsning som ledarna fotade.
Väl framme så kunde vi känna igen lägerplatsen genom de skyltande pride-flaggorna som satt fast i snön (sedan hissade vi upp en i flaggstången). Det fanns två byggnader som vi vistades i. Den ena var huset med toaletter, dusch och sovrum och det andra var huset med kök, matsal och gemensam umgängessal. Man fick möjlighet till eget rum, tvåmannarum och rum för flera personer upp till sjumannarum. Jag sov i det största rummet såklart! :)
Först samlades vi i umgängessalen för informationssnack och namn+pronomen runda. Jag kände till de flesta men vissa var nya! Vi gjorde lite komma-ihåg-namn-lekar för att värma upp stämningen och peppa igång. Efter det fick vi lyssna på brev som lästes upp av ledarna med temat "Du är inte ensam". Det var jättefina stödjande brev som några fina hbtq-personer skrivit till oss translägerdeltagare. Vi fick även se en jättefin film med samma tema som var gjord av flera transpersoner med fina hälsningar och stödjande ord. Lite tårade ögon här och där. Det var väldigt rörande. Sen var det fri hopp och lek tills den första föreläsningen.
Föreläsningen handlade om transvården. Om utredningar, hormonbehandlingar, operationer, fertilitetsbevarande åtgärder och adoption, juridisk könsändring och personnummerändring. Vi fick ställa frågor och diskutera allting, det var mycket givande!
Sedan käkade vi vegetarisk/vegansk mat, cred till ledarna som agerade kockar! Resten av dagen hängde jag med ledarna och deltagarna. Massa pyssel tog plats, vissa läste, satt och ritade eller bara chillade med en kopp te. En person hade med sig massa smink och så blev det en skäggverkstad! Sedan satt några av oss uppe ända tills över sex på morgonen, och vi väcktes 08:20. Värt.
Den andra dagen gick jag trött upp. Vi blev väckta av ledarna som dansade och hade en hög "god morgon-låt" på, dumhuven haha! Mysig snöig morgon och god frukost och sedan skönt häng. Jag följde med ett gäng ut på promenad, vi gick in i skogen och upp i ett utsiktstorn, det var jättevacker utsikt! En av föreläsarna blev sjuk vilket var tråkigt. Hen skulle prata om svar på tal, alltså verbalt självförsvar. Istället fick alla skriva ned en eller flera frågor om hur man ska agera i en viss situation när någon säger något kränkande mot en p.g.a köns-identitet/uttryck t.ex. Vi delades in i tre grupper och försökte tillsammans ge svar på frågorna, skrev ner dem och så gick vi igenom svaren alla tillsammans och diskuterade dem. Sen fick vi lunch och hade fritid tills nästa föreläsning.
Föreläsningen handlade om säkert sex, transkroppen och relationer. Hen utgick mest ifrån vad vi själva ville prata om, jag gillade det verkligen och många bra diskussioner kom upp, samt bra info såklart! Sedan var det fri tid och middag kvar. Jag satte uppe sent med andra igen, men den här gången endast tills efter 04:00 nån stans!
Sedan var den sista dagen kommen! Denna dag bestod av frukost, packning, häng, lunch, städning, gruppfoto och avslutning. Behöver inte ge nån detaljerad beskrivning av packningen eller städningen, dock så fick jag i uppgift att städa toaletterna med två andra, yaay! But I transed up and did it, hell yeah! Alla var ledsna över att lägret var över så snabbt. Vi ville verkligen att det skulle ha vara lite längre. Fem dagar skulle vara perfekt tycker jag!
Det sista vi gjorde var att samlas kring en soffgrupp och gå en runda med vad vi tyckte om lägret. Nästan allt var positiv feedback, det enda negativa var att det kändes för kort. Flera pratade om hur avslappnat och öppet det var mellan oss. Vi fick lära känna varandra på djupet. Vi vågade prata om saker som vi kanske inte pratar om med de flesta andra, vi delade med oss av våra livserfarenheter, gav råd och stöd. Jag har blivit väldigt berörd av denna upplevelse, dessa människor ligger mig varmt om hjärtat. Jag hade en underbar helg och kan inte vänta tills nästa tillfälle att kunna få gå på ett till läger. Stort tack till alla som deltog!
Om du inte vart på ett transläger innan så rekommenderar jag dig STARKT att ansöka till nästa när det sker. Jag lägger upp info om det då. Puss på er!
Det började med att vi möttes upp vid Centralstationen i Stockholm. Flera personer var från andra delar i Sverige från olika håll, det var himla underbart att de lyckats komma med! Vi var 13 ungdomar och 6 ledare precis som förra året. Sedan tog vi buss från Tekniska Högskolan och gjorde ett byte i Norrtälje. Bussresan dit var kul och vi pratade om massa queera och roliga saker! Mindre roligt var att min mobil åkte ur jackfickan och stannade kvar på en buss som åkte iväg. Skulle tagit massa bilder under lägret egentligen, har bara några på husen och en föreläsning som ledarna fotade.
Väl framme så kunde vi känna igen lägerplatsen genom de skyltande pride-flaggorna som satt fast i snön (sedan hissade vi upp en i flaggstången). Det fanns två byggnader som vi vistades i. Den ena var huset med toaletter, dusch och sovrum och det andra var huset med kök, matsal och gemensam umgängessal. Man fick möjlighet till eget rum, tvåmannarum och rum för flera personer upp till sjumannarum. Jag sov i det största rummet såklart! :)
Först samlades vi i umgängessalen för informationssnack och namn+pronomen runda. Jag kände till de flesta men vissa var nya! Vi gjorde lite komma-ihåg-namn-lekar för att värma upp stämningen och peppa igång. Efter det fick vi lyssna på brev som lästes upp av ledarna med temat "Du är inte ensam". Det var jättefina stödjande brev som några fina hbtq-personer skrivit till oss translägerdeltagare. Vi fick även se en jättefin film med samma tema som var gjord av flera transpersoner med fina hälsningar och stödjande ord. Lite tårade ögon här och där. Det var väldigt rörande. Sen var det fri hopp och lek tills den första föreläsningen.
Föreläsningen handlade om transvården. Om utredningar, hormonbehandlingar, operationer, fertilitetsbevarande åtgärder och adoption, juridisk könsändring och personnummerändring. Vi fick ställa frågor och diskutera allting, det var mycket givande!
Mig i mustasch! Back to the 70's. |
Sedan käkade vi vegetarisk/vegansk mat, cred till ledarna som agerade kockar! Resten av dagen hängde jag med ledarna och deltagarna. Massa pyssel tog plats, vissa läste, satt och ritade eller bara chillade med en kopp te. En person hade med sig massa smink och så blev det en skäggverkstad! Sedan satt några av oss uppe ända tills över sex på morgonen, och vi väcktes 08:20. Värt.
Den andra dagen gick jag trött upp. Vi blev väckta av ledarna som dansade och hade en hög "god morgon-låt" på, dumhuven haha! Mysig snöig morgon och god frukost och sedan skönt häng. Jag följde med ett gäng ut på promenad, vi gick in i skogen och upp i ett utsiktstorn, det var jättevacker utsikt! En av föreläsarna blev sjuk vilket var tråkigt. Hen skulle prata om svar på tal, alltså verbalt självförsvar. Istället fick alla skriva ned en eller flera frågor om hur man ska agera i en viss situation när någon säger något kränkande mot en p.g.a köns-identitet/uttryck t.ex. Vi delades in i tre grupper och försökte tillsammans ge svar på frågorna, skrev ner dem och så gick vi igenom svaren alla tillsammans och diskuterade dem. Sen fick vi lunch och hade fritid tills nästa föreläsning.
Föreläsningen handlade om säkert sex, transkroppen och relationer. Hen utgick mest ifrån vad vi själva ville prata om, jag gillade det verkligen och många bra diskussioner kom upp, samt bra info såklart! Sedan var det fri tid och middag kvar. Jag satte uppe sent med andra igen, men den här gången endast tills efter 04:00 nån stans!
Sedan var den sista dagen kommen! Denna dag bestod av frukost, packning, häng, lunch, städning, gruppfoto och avslutning. Behöver inte ge nån detaljerad beskrivning av packningen eller städningen, dock så fick jag i uppgift att städa toaletterna med två andra, yaay! But I transed up and did it, hell yeah! Alla var ledsna över att lägret var över så snabbt. Vi ville verkligen att det skulle ha vara lite längre. Fem dagar skulle vara perfekt tycker jag!
Det sista vi gjorde var att samlas kring en soffgrupp och gå en runda med vad vi tyckte om lägret. Nästan allt var positiv feedback, det enda negativa var att det kändes för kort. Flera pratade om hur avslappnat och öppet det var mellan oss. Vi fick lära känna varandra på djupet. Vi vågade prata om saker som vi kanske inte pratar om med de flesta andra, vi delade med oss av våra livserfarenheter, gav råd och stöd. Jag har blivit väldigt berörd av denna upplevelse, dessa människor ligger mig varmt om hjärtat. Jag hade en underbar helg och kan inte vänta tills nästa tillfälle att kunna få gå på ett till läger. Stort tack till alla som deltog!
Om du inte vart på ett transläger innan så rekommenderar jag dig STARKT att ansöka till nästa när det sker. Jag lägger upp info om det då. Puss på er!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)